Inkubatorer, skapar serieentreprenörer men begränsar entreprenörskapet.

Detta inlägg är skrivet av Johan Söderberg, entreprenör och företagare som är vänlig nog att dela med sig om sina tankar och erfarenheter om företagsinkubatorer. Om du också har lust att skriva nåt på Disruptive så hör gärna av dig till oss.

Inkubatorer för utveckling av företag har idag en viktig funktion att fylla för kommersialisering av innovationer och nya affärsidéer. Men det är inte enbart av godo utan kan innebära en del begränsningar att som entreprenör använda sig av stödet från en inkubator. Min erfarenhet pekar på att det är bra för skapandet av entreprenörer i Sverige på längre sikt men kan vara begränsande för entreprenörskapet i de företag som använder inkubatorns tjänster.

Inkubatorerna, som ofta drivs i nära samarbete med universitet och högskolor, är fantastiska skolor i entreprenörskap. De ger inspiration, nätverk och utvecklar entreprenörernas erfarenhet. De bidrar till att minska den upplevda risken med att starta ett företag och genom olika stöd som erbjuds ska entreprenören snabbare nå framgång än utan samma stöd.

Stor andel av företag i inkubatorer startas av personer med ingen eller begränsad erfarenhet, ofta direkt från högskoleutbildning, men med en stor portion drivkraft, energi och engagemang. Här vill jag knyta an till Poppes liknelse om företagsbyggande som modellflygsbyggande. Jag tror sällan det är det första bolaget som blir den stora hitten (även om en del sådana otvivelaktigt finns). Däremot ger tiden i inkubator en möjlighet att bygga upp sin erfarenhet som senare kan den ligga till grund för det riktigt stora succén.

Det krävs mer än coaching från en erfaren affärsutvecklare, nätverk med andra entrprenörer och andra förvisso bra resurser, för att bygga ett framgångsrikt bolag, entreprenören måste själv bygga upp nödvändig erfarenheter och kontakter för att lyckas. Framförallt måste hon ut och sälja in sig själv och sitt företag. Det tar tid och kan inte ersättas av tjänsterna en inkubator erbjuder. Här är nyckeln till både inkubatorns dilemma och möjlighet. Det kan bli problematiskt när entreprenören får för mycket stöd och tappar den riktiga drivkraften att själv lösa problem.

Möjligheten för inkubatorerna är att man är en stor plantskola för framtida serieentreprenörer. Utan inkubatorn tror jag vissa personer aldrig ens hade vågat prova på att starta företag. Även om det första bolaget inte blev en ekonomisk succé och kanske lades ner så har entreprenören fått många nyttiga erfarenheter. Senare när en ny möjlighet dyker upp att starta något finns en större erfarenhet att grunda uppbyggnaden av nästa verksamhet på. Kanske har man haft anställningar emellan som gett insikter i en bransch där det finns många affärsmöjligheter, och som man aldrig hade funderat på att exploatera utan tidigare erfarenheter som entreprenör.

Tittar man på den mängd statliga pengar som satsas på inkubatorer beror det på vilka nyckeltal man använder för att avgöra om verksamheten är samhällsekonomiskt lönsam. Ofta använder man antal startade bolag eller återbetalade skattekronor genom moms och social avgifter som mått på framgång. Det är ett enkelt sätt att motivera sin existens, det är ju inget som säger att effekten inte blivit ännu större om de satsas i något annat sammanhang istället för på inkubatorn. Jag tycker man ska lyfta blicken ytterligare och se hur mycket man utvecklar innovationskraft och entreprenörskapet i Sverige i stort.

Man måste fråga sig om inte de företag som genom att sitta i en inkubator blivit ett lyckat företag, exempelvis gått hela vägen till börsen eller blivit uppköpta för stora pengar eller helt enkelt byggt upp ett fantastiskt lönsamt företag med stor tillväxt, om inte många av dessa bolag har utvecklats trots och inte tack vare inkubatorn. Men det kanske är för mycket begärt att någon av de inblandade ska göra en sådan kritisk analys.

För att summera, jag tror inkubatorerna har mycket begränsad effekt på resultatet i de företag som man är med och stöttar i tidiga faser, men att deras betydelse för att avdramatisera företagandet och vara med i skapandet av serieentreprenörer är tillräckligt stor för att berättiga hela deras existens.

Liknande Bloggposter och Artiklar:

1. Lämpad för riskkapital? Under den första webb-boomen i slutet av 90-talet träffade jag massor av personer som sa att dom hade en bra affärsidé. Det enda som saknades var lite riskkapital. En del av dessa fick också riskkapital endast baserat på deras affärsplan medans andra fick inget kapital alls.  Rätt eller fel? Vem...
2. Att starta företag är som att bygga modelflygplan! När jag lärde känna Poppe på det glada 90-talet gjorde han en liknelse som satte sig hårt i mitt minne. Jag hade vid tillfället aldrig startat något företag och faktikst aldrig tänkt tanken. Mitt livskall låg i finansbranschen(vissa livsbeslut kommer man aldrig förstå i efterhand). Vi stod i Funplanets lokaler...
3. Entreprenörens bästa vän! Det fanns en tid för några år sedan då jag hade en telefonräkning på ca 4000 SEK i månaden. Till skillnad från de flesta var jag glad varje gång jag fick denna räkning. Visserligen störde jag mig på Vodaphones/Europolitans nonchalans gentemot mig. Jag måste ha varit en extremt lönsam kund....