I min civilekonomutbildning ingick det ett block om 5 poäng entreprenörskap. Blocket hölls av, vid den tiden, sveriges enda entreprenörskapsprofessor, Bengt Johannisson. Ovanstående budskap sas av Bengt Johannisson på första föreläsningen och är i princip det enda jag kommer ihåg från den kursen. Vid tidpunkten ifråga hade jag inte en tanke på företagande och heller aldrig haft. Lyckligtvis ändrade detta sig!

Man kan tycka mycket om ovanstående påstående men man skall ha i åtanke att Bengt under mer än 30 år forskat kring företagande, träffat många företagare och entreprenör, så när han säger detta finns det relevans. Det är kanske inte hela sanningen men man kan inte avfärda det. Bevisligen lyssnade mina klasskamrater på detta. Vi var mer än 100 personer i den civilekonomklassen, mig veterligen driver ingen av dessa företag idag, 10 år senare. Ett faktum som faktisk borde sätta igång en varningsklocka eller två. Man pratar idag om att entrepenörskapet är en trend men jag är skeptisk om man tittar på mina klasskamrater trendindikator. De är välutbildade, många har haft krävande och bra jobb och nu står med en mycket större erfanhetsbank än för 10 år sedan. De flesta är i min ålder och fysiskt fortfarande starka och man har verkligen kapaciteten att starta företag. Ändå väljer ingen att starta. Jag tycker att symboliken här är stor här. Det är ingen som vill starta företag i min avgångsklass.

Jag väljer att inte spekulera i varför det är så utan lämnar nu frågan vidare till mina läsare. Varför väljer gräddan av Sveriges arbetstagare att inte starta företag, de som verkligen har kapaciteten att göra det bra?

Bengt Johannisson fick i i veckan det prestigefyllda priset FSF-Nuteks award som första svensk. Priset går till de forskare som verkligen lyckats öka förståelsen för entreprenörskap och företagande som starka faktorer för tillväxt. Peter och jag på Disruptive gratulerar Bengt och hoppas verkligen inte han slutar nu utan fortsätter sin gärning så länge han kan.

Det har sagts förut och det tål att sägas igen. Paketering är oerhört viktigt. Om någon kom till mig och sa att denne skulle sälja toapapper för 20 kr rullen så skulle jag bedöma det affärsprojektet som lika framgångsrikt som att sälja snöskyfflar i Sahara. Måhända speglar detta bara det faktum att jag är kass på att utvärdera affärsidéer.

Det Portugisiska hygienföretaget Renova har en produktlinje med lyxigt toapapper som faktiskt kostar ca 2o kronor per rulle. Toapappret säljs i färgerna svart, rött, orange och grönt. Målgruppen är folk och familjer med lyxiga badrum. Och det är klart att om man lagt ned en massa pengar på att fixa en lyxig toalett så vill man inte förstöra intrycket med att ha vanligt simpelt toapapper i hängaren.

Detta är ett bra exempel på att paketering, positionering och design är viktiga speciellt om man jobbar i produktsegment med produkter som är svåra att differentiera mot konkurrenternas med avseende på kvalitet och funktionalitet.

För er som ännu inte vet det är Aron Wall på SEObook.com min absoluta favoritbloggare. Anledningen till det är att han alltid ser till att göra sina inlägg nyttiga. Det finns information, tankar och tips om hur man skall tänka vad det gäller sökmotorer och marknadsföring på nätet. Han hade för en tid sedan en blogpost om domänutveckling som fastnade lite extra och som jag vill kommentera. Ni kan läsa hans post här:

Arons tes är(och jag håller med honom) att sökmotorer kommer fortsätta dominera webben under lång tid framöver. Det är också min uppfattning att de kommer att bli smartare på att hitta vilka sajter som är kvalitetssajter och spamare kommer få det jobbigare. Detta kommer leder till slutsatsen att innehåll blir viktigare och viktigare. Innehåll kommer också bli en del av marknadsföringen. Vem vet, om 10 år kanske innehåll är en del av varje marknadschefs mediamix.

Det är här möjligheten finns. Många kanske redan tycker att det finns mycket innehåll på nätet men jag vill hävda motsatsen. Ta tex ett nischat begrepp som “kapitalförvaltning”, här kan ni se SERP:en för detta ord på Google. Ni kan här tydligt se att de 10 första träffarna är företag som erbjuder denna tjänst. Det finns dock ingen info om vad detta är, inte ens en Wikipediapost. Överhuvudtaget så blir jag som sökare inte klok på detta. Tänk om det här fanns en websida eller blog som upplyste mig om detta begrep. Vilka företag som fanns, vad man skall tänka på, definitioner, skatteinformation. Även om jag är i köpläge när jag gör denna sökning vill jag alltid göra en bättre affär eller fatta ett bättre beslut. Det är här möjligheten ligger för dig som entrepenör – Att skapa detta sammanhang!

Varför skall man då satsa på detta?

1. Mängden nischer som inte är tagna är väldigt många. Delvis beror det på att vårt språkområde är litet men även på andra språk finns det gott om nischer som är outvecklade. En veckas reaserch skulle säkert finna 50-60 nischer som man kan göra saker i som hjälper användare.

2. Det är inte så svårt att träffa etta på olika begrepp. Aktören som träffar etta i exemplet ovan har väldigt få relevanta länkar och sidan är inte helt optimerad. Den är dessutom ganska fattig på innehåll och uppdateras sällan. Du behöver inte vara SEO mästare för att sparka ned dessa och ta toppositionen. Ett par månader med olika typer av länkaktiviter och en bra sida. I värsta fall kan du köpa klicken när du har en beprövad affärsmodell.

3. Du har tiden på dig. Mängden sökningar på nätet minskar inte. Tvärtom, nätet som kanal blir viktigare och viktigare.

Det finns utmaningar i detta också. Visst, nischstrategi gör att det kan vara svårt att uppnå stora intäkter men dina kostnader kommer också vara ringa. I vissa fall måste du kanske uppfinna en affärsmodell. Saknar du kunskaper kring internet måste du skaffa dig detta men denna kunskap finns därute och den är gratis att ta del av.

Slutsatsen är ändå att en nischad internetstrategi är något som du borde titta. Möjligheterna är stora och startar du försiktigt är nedsidan begränsad. I värsta fall får du en bra domän med mycket innehåll. Någon kommer vara intresserad av att köpa den i framtiden. Domänindustrin är omogen och fragmenterad. Det kommer växa fram aktörer som kommer utveckla dem och dessa är naturliga köpare av din domän. Har du dessutom gjort ett bra jobb kommer du få bra betalt!

Rykten går just nu att en grupp hackers med namnet Vuxna Förbannade Hackare sen ett tag tillbaka tagit sig in i delar av Aftonbladets IT-system. Bland annat har man haft kontroll över annonssystemet samt vilket kanske är ännu allvarligare tagit sig in i mailservern för kunna se nyhetstips och liknande information.

Vad som kanske är ännu värre är att man spridit lösenord för 100-tals Aftonbladsanställda och publicerat dom. Enligt obekräftade källor har detta lett till att anställdas konton på andra sajter manipulerats eftersom det tyvärr är vanligt att folk använder sig av samma lösenord i olika sammanhang. Ett exempel är Aftonbladets IT-expert Ian Vännman som påstås ha fått sitt Facebookkonto hackat.

Frågan om tidningars ansvar för källskydd blir också viktigt i ett fall som detta eftersom man kan misstänka att många källor som skickat in nyhetstips och annan information via  mejl nu kan anses vara röjda. Ska bli intressant att läsa efterspelet kring detta.

I Flashback kan man läsa inlägget som beskriver delar av tillvägagångssättet. Jag är väldigt glad att jag inte är IT-ansvarig på Aftis en dag som denna.

Jag vet inte hur det är för er men jag upplever att tiden bara går snabbare och snabbare ju äldre man blir. Jag tror att tiden börjar accellerera nånstans efter att man fyllt 25 och sen ökar det bara. När man sen får barn är de en obarmhärtig måttstock på hur snabbt livet går. Ibland känns det som att det bara gått några månader sen senaste födelsdagen eller julaftonen. Att dessutom jobba i en bransch med högt tempo gör inte saken lättare. Att försöka blicka framåt när allting går i överljusfart känns nästan hopplöst.

Några som dock orkat lyfta på blicken och tänka framåt är en stiftelse som heter ‘The Long Now Foundation‘. Det är en privat stiftelse som grundades 01996. Man använder sig av 5 siffror i årsangivelser för att betona långsiktigheten samt att undvika Y10K-problematiken! Stiftelsens syfte är att agera som en motvikt till den rådande trenden av att allt ska vara snabbare och billigare. Istället vill man framhäva värdet av långsammare och bättre tänkande. Man vill fostra till en ansvarsfull utveckling som sträcker sig över de nästkommande 10.000 åren.

Ett av stiftelsens projekt är att bygga en klocka som ska fungera i 10.000 år. Detta är en fascinerande teknologisk utmaning speciellt med tanke på att man måste ta hänsyn till följande krav:

1. Klockan måste visa rätt tid i 10.000 år och får inte innehålla värdefulla delar som juveler och ädelmetaller vilka kan plundras.
2. Framtida generationer måste kunna underhålla klockan med verktyg och material från bronsåldern.
3. Man ska kunna förstå hur klockan fungerar utan att behöva skruva isär den.
4. Klockan ska kunna förbättras över tiden.

Stiftelsen har även köpt en bergstopp som ska inrymma den färdiga klockan. Bergstoppen som ligger i Nevada valdes utifrån platsens torrhet, avlägsenhet och ringa ekonomiska värde. Tre faktorer som förhoppningsvis kommer att minimera risken för rost, vandalisering och rivning.

Ett annat projekt som stiftelsen bedriver är ‘The Rosetta Project‘ som syftar till att bevara all världens språk och där man prioterar de språk som idag bara talas av 1000 personer eller mindre.

Ytterligare ett projekt är ‘The Long Bet Project‘ där man kan slå vad om vad som kommer att inträffa i framtiden. Vadslagningens främsta syfte är att stimulera en diskussion om framtiden men tjänar också till att finansiera stiftelsen. Till exempel har Ray Kurzweil och Mitch Kapor slagit vad om $10.000 huruvida det kommer att finnas en dator som klarar av Turing-testet senast år 2029. Ett besök till deras sajt kan verkligen rekommenderas då många av vaden är tankeväckande och dessutom försedda med motiveringar.

För ca en vecka sedan hade SvD en artikel om vår konsumtionshunger . Att vi aldrig verkar bli riktigt mätta på konsumtion och shopping. Enligt den intervjuade forskaren, Mats Alvesson handlar vårt omättliga shoppande mycket kring status och att detta shoppande inte nödvändigtvis handlar om egen tillfredsställelse, utan vi shoppar utifrån vad andra har. Att man tex vill ha en ny mobiltelefon som har en aningen fler finesser än vad ens polares telefonerhar(trots att man ganska sällan använder dessa finesser). När vi har en sådan hög disponibel inkomst som vi har i Sverige ger det såklart utrymme för väldigt mycket statusshoppande. Jag kunde inte motstå att tänka på denna artikel utifrån ett entreprenörsperspektiv.

Om det nu är så att vi i detta överflöd som vi skapat, tittar på våra medmänniskor, för att definiera våra behov, i det perspektivet tycker jag inte det är konstigt att folk inte startar företag. Dels är det ju sällan dina medmänniskor är företagare, så du definierar inte status genom att ha ett företag. Företagande handlar i mångt och mycket om dig själv och dina behov, önskningar, mål, som du definierat på egen hand. Inte utifrån vad andra tycker är inne eller status. Jag tror inte heller man orkar vara företagare eller entreprenör när drivkrafterna kommer utifrån vad som är status.

Om det nu är så att människors beteende är så här, medvetet eller omedvetet, så tror jag att det kan vara en delförklaring till att vi inte i större utsträckning startar företag i detta landet!

Samtidigt måste det också nämnas att dessa oändliga behov accentuerar behovet av företagande och entreprenörskap. Utan behov att tillfredsställa, då förvandlas entreprenörskapet till att bara handla om effektivare produktion och distribution.

Länk till Mats Alvessons bok, Tomhetens triumf(E-book)

Kunde inte motstå att lägga upp denna lilla kulturyttring som jag hittade på Techcrunch. Den kommer säkert att valsa runt på nätet ett tag men med all rätt. Bra och träffsäker satir med ett stänk av allvar. Kuriosa i sammanhanget är att upphovsmannen jobbar på PayPal. Han heter Matt Hempey och sjunger tillsammans med några vänner a capella i kören “Richterscales“.

Idag läste jag på IDG att Unibet tillkännagav att man köper Mariabingo som bla driver en Bingosida, till det facila priset av 705 MSEK. När jag kom hit i artikeln satte jag kaffet i vrångstrupen kan jag säga. Detta är ingen liten affär. Genast undrar man vad det bolaget innehåller? Vid en närmare granskning, bara en bingosajt och lite annat krafs. Som gammal finansråtta börjar man genast räkna. Siffrorna Mariabingo kommunicerar är ganska fina, 26 MSEK i vinst på en omsättning på 77. På en årsomsättning ger det ett P/e tal på kanske 23, cirka. Det är mycket bra för ett onoterat bolag. Speciellt med tanke på att Unibet värderas kanske till en P/e 15-16 på årets vinst och dessutom har en förväntad direktavkastning på cirka 6%

Unibet finansierar dessutom köpet genom ge ut företagsobligationer och betala kontant. Av detta kan man dra lite slutsatser. Eftersom värderingen är så hög har det utan tvekan varit ett budkrig mellan flera aktörer och säljarna har lyckats spela ut dem mot varandra. Det faktum att Unibet finansierar köpet genom en obligation och betalar kontant ger också ett intressant signalvärde. Man valde bort att betala med aktier eftersom man tycker att den egna aktievalutan är för billig. Det indikerar vad företagsledningen för Unibet tycker om marknadens värdering av Unibet.

Som slutsats kan man nog också säga att det fortfarande finns en hel del att göra i spelträsket. Det är bra tillväxt och svenska spel lär verkligen upp befolkningen i att spela hasard på nätet!

Poppe publicerade sin intervju med Johan Stael von Holstein i söndags kväll. Den gav en hel del respons faktiskt. Vi tänkte såklart att Johan är en fascinerande människa som har intressanta saker att säga och där vi kan lära oss något. Vi tänkte inte alls på honom utifrån perspektivet sensation. I efterhand framstår det dock som ett smart drag att sätta sig själv på mediakartan. Vår blogg blev som ni ser citerade i Svd.s printupplaga. Johan är ett bra länkbete som man nog skulle uttrycka sig på fackspråk.

Jag vill relatera till en en dialog mellan Joakim Jardenborg och Hjalmar, under gårdagen, där de diskuterade SEO och PageRank Hjalmar kritiserade Joakim en hel del för hans PageRank tänk och jag delvis måste jag hålla med. I ovanstående som exempel, fallet lyckas vi omedvetet positionera oss på ett bra sätt i ett medium med stor trovärdighet och relevans. Detta kommer ha betydelse för hur vår blogg uppfattas men inte för vår PageRank(även om vi skulle fått länken från SvD.se skulle de inte ha ngn betydelse för Google verkar indexa SvD ganska dåligt. Antagligen för att SvD inte vill det. Fråga mig inte varför.)

Jag tror dock att bloggar har mindre nytta av SEO än andra sidor. Inlänkar är bra men det gäller att snarare identifiera sina besökare och se till att de hittar till din blogg genom länkar från relevanta sidor. Har du kvalite kommer de att stanna och återvända. Jag hittade ju tex inte Joakims eller Hjalmars bloggar för att jag söker i Google. Jag blev rekommenderad och sedan började jag följa dem och fann dem intressanta.

Tidningspuffen gav mig också en tanke jag vill dela med er. Detta exempel på “printlänk” leder en till tanken att Google borde börja läsa alla printtidningar. Nåja, känner jag dem rätt har de säkert ett utvecklings projekt kring detta. Ur ett SEO perspektiv är det en något svindlande tanke. Ännu mer svindlande blir det ur ett användarperspektiv. Tänk er själva hur söket skulle se ut om man även la in de 10 mest relevanta tidningsartiklarna för det du söker efter. Ur ett användarperspektiv skulle det antagligen öka min upplevelse dramatiskt

Kunde inte låta bli att visa detta eftersom jag tycker det är en grym paketering. I NY finns det ett företag som åker hem till dig och hjälper dig att fixa din dator. De har sköna bilar och budskapet är så starkt. Klart man vill att en Geek skall fixa ens dator! Enligt hörsägen är de framgångsrika också.