Rafael driver nämligen en mycket framgångsrik community byggt på Ning – chat.com.pr. Den har över 18.000 medlemmar och är Puerto Ricos ledande internet community. Han hade haft god framgång med att använda Meebos chatlösning på denna sida, men tyvärr är inte denna chat integrerade med Ning, dvs den använder inte användarnas användarnamn, profilbild etc. Det blev alltså en rätt separat upplevelse att chatta jämfört med att vara aktiv på sidan chat.com.pr. Eftersom Rafael är mycket aktiv i Nings forum så hade han också märkt att han inte var den enda som letade efter en integrerad chatlösning. Jag är programmerare i grunden, och bäst på att lösa tekniska problem. Därför är det perfekt att samarbeta med Rafael, som är mycket duktig på marknadsföring på nätet. Tillsammans så är vi ett bra team.

Med Blendapps så tar vi två existerande chattjänster, Meebo och Userplane, och gör det lätt att använda dessa i sociala nätverk byggda på Nings plattform. Vi har precis lanserat en Facebook Application och vi har planer på att stödja många fler plattformar inom en snar framtid. Visst finns det gott om chattlösningar redan, men få som på ett enkelt sätt kan integreras med existerande tjänster. Med Blendapps så krävs ingen extra registrering för användare att delta i chatten, det är lätt för administratörer att hantera inställningar via vår dashboard och det är möjligt att dela en chat mellan Ning och Facebook. Det som skiljer Blendapps från andra chatföretag är alltså användarvänlighet, valfrihet vad gäller chatleverantör (Meebo och Userplane) och integration med populära plattformar. Som företag vill vi inte heller bli beroende av en enda leverantör, så genom att ha flera chatleverantörer och stödja flera plattformar så känner vi oss säkrare för framtiden.

Hela lösningen är byggd på Google App Engine, dvs körs på Googles gigantiska serverfarmar, samt använder Meebos, Userplanes, Nings och Facebooks APIer. Det betyder att Blendapps LLC inte äger en enda server men ändå kan hantera massiv trafik till nästan ingen kostnad. Vi behöver inte heller utveckla och underhålla själva chatteknologin, men alla problem om tillgänglighet etc det innebär, vi använder istället Meebos och Userplanes existerande tjänster för detta. Till och med för vårt supportsystem så använder vi en gratis tredjepartstjänst, nämligen getsatisfaction.com. Det mesta av utveckling har gjorts av undertecknad, med undantag för Facebook applikationen som vi har hyrt in en duktig programmerare från Peru att fixa. Med halva företaget i Puerto Rico, halva i Helsingborg, en utvecklare i Peru, servrar över hela världen och ett mashup av 4 olika tjänster så kör vi verkligen på att “small is the new big”.

Hittills har det alltså knappt kostat mer än vår tid, men hittills har vi heller inte tjänat några pengar på vårt jobb. Målet är att tjäna pengar på främst reklam,och kanske också på olika extratjänster. Eftersom både Meebo och Userplane finansieras sina tjänster med reklam (Userplane även med vissa avgifter) så siktar vi påatt få en del av denna kaka när vi väl har en stor användarbas. Vi kan även visa vår egen reklam i samband med chatrummen om det behövs. Eftersom vi kan driva Blendapps till en mycket låg kostnad så vågar vi på oss risken att köra utan en detaljerad plan för hur pengarna ska strömma in. Vi är övertygade att om vi får många användare, som skapar många chatrum och som är trogna vår tjänst så kan vi vända detta till en bra inkomst på något sätt. Det är alltså samma typ av risk som många andra startups med miljoner dollar i investeringar tar, men med den kritiska skillnaden att vi inte har gjort några riktiga investeringar.

Sedan vi startade Blendapps så har hela vår marknad ändrats på ett drastiskt vis. När börja så hade Ning själv ingen chatlösning, utan det måste fixas via en tredje part. Vår största konkurrent vad gäller chat på Ning var WidgetLaboratory, som också tillhandahöll en massa andra tjänster till Ning nätverk (widgets för video tex). I augusti så blockerade plötsligt Ning alla WidgetLaboratory produkter. Meningarna går isär om varför detta hände, enligt Ning så bröt Widget Labs mot deras Terms of Service (läs mer på TechCrunch om detta). Bara några veckor efter det så kom Ning ut med en egen chatlösning. Det har alltså varit rätt turbulent och nervöst. Som tur är så är Nings chat och vår chat väldigt annorlunda, så vi har klarat oss bra. Genom att lyssna på våra användare och ständigt bättra på vårt erbjudande så ökar användandet ständigt och vi har idag tusentals dagliga användare.

Det ska bli intressant att se hur långt vi kan komma när vi väl drar igång med marknadsföringen!

Mer om Andreas Krohn läser ni på vår gästblogsida

Inga Relaterade Bloggposter.

Vill du läsa denna posten direkt klickar du här Gästbloggare: Andreas Krohn om Mashups

Bengt Arne Vedin är Professor Emeritius i Innovationsteknik vid Mälardalens Högskola. Bengt Arne har även varit aktiv vid KTH och skrivit fler böcker än vad jag har fingrar och tår. Enjoy!

Läsaren anar att det är något lurt med frågan! Den första produkten var ytterligare en variant av Coca Cola, vanilj. Den sålde bra – på bekostnad av andra varianter av drycken. Så det var inte ens ett nollsummespel eftersom det var dyrare att hålla ett logistiksystem med fler varianter igång. Den andra produkten, och företaget, var Google. Det började som en teknik och inte mycket mer. Först efter en process av trial-and-error, av sökande, landade man i en affärsmodell med skräddarsydd annonsfinansiering.

Detta senare är ett mönster som upprepas, gång på gång. Den idé man startar med ser ganska annorlunda ut jämfört med den som blir slutresultatet av en process av försök och misslyckanden. En slutsats är att man skall misslyckas snabbt – och helst billigt. Att man skall utforma sina ’försök’ så att de ger så mycket vägledning som möjligt. (Att människor har en tendens att redigera i sitt minne gör att det inte alltid är så lätt att komma ihåg att man startade med något ganska annorlunda än det som till slut blev en framgång.)

En annan slutsats är att man skall vara försiktig med att lägga sig till med fasta och dyra inflexibla resurser tidigt. Om de är skräddarsydda för en idé som inte håller och senare ersätts av en annan, då är det livsfarligt att ha fast anställd personal med fel kompetens, maskiner som inte längre duger eller vad det i övrigt kan vara som bara tynger. Nätverk snarare än fasta resurser inledningsvis, omsorg om att rekrytera eller bygga ett lag av breda, sökande individer som har förmåga att experimentera, lyssna och lära.

Många riskinvesterare satsar i vad de ser som affärsidéer som de tror kan bedömas, när det är individer, lag och sökprocess som mer borde stå i centrum. Vad många vägrar att se – delvis för att vi så gärna villa verkligheten logiskt linjär, ’från–till – är att idén är en råvara.  Kanske av guld, men metallen måste i så fall utvinnas.

Om inte alltför mycket hänger på just den ursprungliga idén – fast själva området och därmed sökfältet saknar förstås inte betydelse – så blir det också befogat att varna för en övertro på affärsplaner. Hur skriver man en affärsplan för en upptäcktsfärd som man inte vet etapperna i? Hur skall man förutse den kritik, de idéer och impulser som de där tidiga kunderna eller testarna kommer att bidra med? Kanske idén mynnar ut i flera affärer, flera innovationer, med helt olika inriktning? Hellre bör planerna vara villkorliga, som beslutsträd för upptäcktsfärden. En affärsplan med många alternativa vägar och utfall – javisst, det är bra att tänka igenom så mycket som bara är möjligt i förväg, men det finns gränser. Risken är att det blir för teoretiskt, för mycket torrsim. Skjut först, se resultatet och sikta sedan – inte tvärtom.

För att understryka detta: det finns exempel på att affärsplaner blivit tvångströjor som lett i fördärvet. Ty här hade investerare övertygats om en viss plans förträfflighet – som sedan upplevs som ett löfte att inte svika. Så planen blir på planekonomiskt vis sitt eget mål och projektets syfte. Det gäller att spendera pengarna just enligt planen, oavsett om det av erfarenheterna visar sig klokt eller ej. En klok investerares väsentliga bidrag kan mycket väl vara just denna insikt, alltså att medvetet styra fokus till process och lyssnande snarare än en affärsplan.

Patent är onekligen ett idéskydd, mer eller mindre starkt, men det är bara ett bevis för att tekniken är originell, inte att den möter något marknadsbehov. Många patent har ett defensivt värde mest för storföretag, många har inget värde alls fast det vet man inte i förväg – men de delar alla den egenskapen att de kostar pengar, inte så mycket Patentverkets avgifter de första åren som patentbyråers och översättares nödvändiga stöd. De finns många sätt att skydda en affär och patent KAN vara ett, snabbhet ett annat. Vid en studie visade det sig att de duktiga företagen med ledande marknadsandelar hade minst fem egenskaper som skilde dem från konkurrenterna och det kunde vara sätt att sälja, sätt att ge kredit, utbildning av kunderna, kombinera tjänst med konkret produkt etc etc.

Andra relevanta sidor på Disruptive

Affärsideer

Publicera din egna affärside på Disruptive

Andra sidor om/av Bengt-Arne Vedin

Varför det inte finns bra affärsideer!

Coases Teorem

Harris Klagan

Många av Bengt-Arnes Artiklar

Bengt-Arne Vedins Böcker

Uppfinnarekollegiet

Andra liknande bloggposter och Artiklar:

1. Affärside nr 10: Superbyte.se Anton mailade mig inatt en önskan om affärsideer och jag...
2. Affärside nr 11: Riktig webhosting Gratis Denna affärside är väldigt inspirerad av en maildialog jag haft...
3. Idekampanjer, en sida med massor av länkar till affärsideer! Fick idag ett tips av Mattias om en sida som...

Vill du läsa denna posten direkt klickar du här En nyhet som första året omsätter 200 MUSD, en annan som når 200 000. Vem vinner i längden?

I Danmark har vi Janteloven. Loven stammer fra en roman, paradoksalt nok skrevet af en nordmand, der voksede op i Danmark i 1930′erne. Her er Jantelagen på svenska:

1. Du skall inte tro att du är något.

2. Du skall inte tro att du är lika god som vi .

3. Du skall inte tro att du är klokare än vi .

4. Du skall inte inbilla dig att du är bättre än vi .

5. Du skall inte tro att du vet mer än vi .

6. Du skall inte tro att du är förmer än vi .

7. Du skall inte tro att du duger till något.

8. Du skall inte skratta åt oss .

9. Du skall inte tro att någon bryr sig om dig .

10. Du skall inte tro att du kan lära oss något.

Jantelagen på Wikipedia!

Revoltage er et dansk band, der har lavet et godt hit, der beskriver janteloven og den dansk mistro godt. Nummeret handeler om at vi skal passe på og ikke være anderledes end de andre, hvilket er skrevet ironisk.

Janteloven beskriver, hvordan danskere opfatter sig selv og andre. Janteloven beskriver hvilke sociale normer danskere forventes at følge. Det er de uskrevne regler, der er skrevet ned. Langt de fleste danskere følger Jantelovens regler, og det begrænser danske iværksættere i forhold til svenske. Janteloven er en direkte modsætning til iværksætter tankegangen. Hvis alle fulgte Janteloven var der ingen iværksættere i Danmark.

Janteloven kommer til udtryk, når den dømmende sociale masse glædes ved at se succesfulde personer bryde under.

Et eksempel er, når folk bliver positive opstemte ved at se en person som Britney Spears bryde sammen….

Sidste år, var jeg selv med til at dømme en bekendt med janteloven. Han troede fast på han kunne tjene penge ved at gamble på Melodi Grand Prix 2007. Han troede, at han vidste bedre end alle andre og kunne forudsige hvem der ville blive vinder og taber. Jeg troede ikke på ham og syntes at MPG var spil af tid.

Men han havde et større kendskab til gambling end så. Vi havde læst statistik, økonometri og sandsynligheds regning sammen og han brugt to dage på at analyser MGP ud fra en teoretisk tilgang, hvor han sammenlignende deltager landendes demografi og kultur og vurderede hvilke chancer de enkle lande havde i forhold til de odds der eksisterede. Udover dette kom han frem til at østlandende ville stemme på hinanden. Det spillede han på og vandt mere end 20.000 SEK. Gad vide hvad han vinder i år?:-)

Janteloven er et fænomen, der ligger så dybt i danskere, at vi ikke tænker over det. I stedet følger vi automatisk loven. Men for at være succesfuld iværksætter er det nødvendigt ikke at dømme andre. Det er vigtigt at afvige fra Janteloven, hvilket er nemmere, når man er bevidst om loven. Min pointe er, at både danske og svenske iværksættere kan lære fra Janteloven. Vi kan undgå at udøve Janteloven. I stedet for at nedgøre andre iværksættere er det vigtigt, at vi støtter hinanden. Lad være med at nedgøre andre og undgå at fremstå arrogant, når du møder andre.

I stedet skal du som iværksætter glæde dig over andres succes og inspireres af deres. Det vil gøre, at du selv kan udvikle dig og blive en bedre iværksætter. Støt op om nye ideer, ros andre og giv gerne konstruktiv kritik. Fokuser på det gode ved andre iværksætters ideer frem for mindre mangler. I modsætning til Jantelovens mistænkeliggørelse og undertrykkelse, kan du lære at udvise positiv anerkendelse overfor andre iværksætters ideer. Den første sætning i janteloven kunne f.eks. omskrives til: ”Du skal tro at andre iværksætter er noget”

Heldigvis er iværksætter kulturen i både Danmark og Sverige langt fra Janteloven. Selv følger jeg altid opbakning og støtte til mine egne ideer, når jeg er iblandt andre iværksættere. Den positive tilgang til nye ideer, hvor folk tror på sig selv og andre, er det som, jeg synes beskriver iværkætteri i Danmark og Sverige.

Tro på det!

Mvh Anders

Inga Relaterade Bloggposter.

Vill du läsa denna posten direkt klickar du här Gästbloggare:Janteloven ( Jantelagen) og Dansk Iværksætteri

Inkubatorer för utveckling av företag har idag en viktig funktion att fylla för kommersialisering av innovationer och nya affärsidéer. Men det är inte enbart av godo utan kan innebära en del begränsningar att som entreprenör använda sig av stödet från en inkubator. Min erfarenhet pekar på att det är bra för skapandet av entreprenörer i Sverige på längre sikt men kan vara begränsande för entreprenörskapet i de företag som använder inkubatorns tjänster.

Inkubatorerna, som ofta drivs i nära samarbete med universitet och högskolor, är fantastiska skolor i entreprenörskap. De ger inspiration, nätverk och utvecklar entreprenörernas erfarenhet. De bidrar till att minska den upplevda risken med att starta ett företag och genom olika stöd som erbjuds ska entreprenören snabbare nå framgång än utan samma stöd.

Stor andel av företag i inkubatorer startas av personer med ingen eller begränsad erfarenhet, ofta direkt från högskoleutbildning, men med en stor portion drivkraft, energi och engagemang. Här vill jag knyta an till Poppes liknelse om företagsbyggande som modellflygsbyggande. Jag tror sällan det är det första bolaget som blir den stora hitten (även om en del sådana otvivelaktigt finns). Däremot ger tiden i inkubator en möjlighet att bygga upp sin erfarenhet som senare kan den ligga till grund för det riktigt stora succén.

Det krävs mer än coaching från en erfaren affärsutvecklare, nätverk med andra entrprenörer och andra förvisso bra resurser, för att bygga ett framgångsrikt bolag, entreprenören måste själv bygga upp nödvändig erfarenheter och kontakter för att lyckas. Framförallt måste hon ut och sälja in sig själv och sitt företag. Det tar tid och kan inte ersättas av tjänsterna en inkubator erbjuder. Här är nyckeln till både inkubatorns dilemma och möjlighet. Det kan bli problematiskt när entreprenören får för mycket stöd och tappar den riktiga drivkraften att själv lösa problem.

Möjligheten för inkubatorerna är att man är en stor plantskola för framtida serieentreprenörer. Utan inkubatorn tror jag vissa personer aldrig ens hade vågat prova på att starta företag. Även om det första bolaget inte blev en ekonomisk succé och kanske lades ner så har entreprenören fått många nyttiga erfarenheter. Senare när en ny möjlighet dyker upp att starta något finns en större erfarenhet att grunda uppbyggnaden av nästa verksamhet på. Kanske har man haft anställningar emellan som gett insikter i en bransch där det finns många affärsmöjligheter, och som man aldrig hade funderat på att exploatera utan tidigare erfarenheter som entreprenör.

Tittar man på den mängd statliga pengar som satsas på inkubatorer beror det på vilka nyckeltal man använder för att avgöra om verksamheten är samhällsekonomiskt lönsam. Ofta använder man antal startade bolag eller återbetalade skattekronor genom moms och social avgifter som mått på framgång. Det är ett enkelt sätt att motivera sin existens, det är ju inget som säger att effekten inte blivit ännu större om de satsas i något annat sammanhang istället för på inkubatorn. Jag tycker man ska lyfta blicken ytterligare och se hur mycket man utvecklar innovationskraft och entreprenörskapet i Sverige i stort.

Man måste fråga sig om inte de företag som genom att sitta i en inkubator blivit ett lyckat företag, exempelvis gått hela vägen till börsen eller blivit uppköpta för stora pengar eller helt enkelt byggt upp ett fantastiskt lönsamt företag med stor tillväxt, om inte många av dessa bolag har utvecklats trots och inte tack vare inkubatorn. Men det kanske är för mycket begärt att någon av de inblandade ska göra en sådan kritisk analys.

För att summera, jag tror inkubatorerna har mycket begränsad effekt på resultatet i de företag som man är med och stöttar i tidiga faser, men att deras betydelse för att avdramatisera företagandet och vara med i skapandet av serieentreprenörer är tillräckligt stor för att berättiga hela deras existens.

Andra liknande bloggposter och Artiklar:

1. Lämpad för riskkapital? Under den första webb-boomen i slutet av 90-talet träffade jag...
2. Att starta företag är som att bygga modelflygplan! När jag lärde känna Poppe på det glada 90-talet gjorde...
3. Entreprenörens bästa vän! Det fanns en tid för några år sedan då jag...

Vill du läsa denna posten direkt klickar du här Inkubatorer, skapar serieentreprenörer men begränsar entreprenörskapet.