Såg en video på Ted.com häromdagen som fick mig att börja fundera litet kring detta med hur vi bygger våra webbtjänster. Det var Malcolm Gladwell, författare till The Tipping point och Blink som pratade om en Howard Moscowitz som är mest känd för att ha revolutionerat receptet för spaghettisås i Amerika.
Howard som är en phsycho-physicist (vilket är någon som mäter hur vi uppfattar fysiska stimuli) blev en gång kontaktad av Pepsi som ville veta vad den optimala halten av Aspartam i deras läsk skulle vara. Dom visste att den inte skulle vara lägre än 8% och inte högre än 12%. Howard genomförde en stor undersökning där tusentals människor fick pröva Pepsicola med olika sötningsgrader. Men det gick inte att dra några slutsatser av mätresultaten! Han kunde inte ge Pepsi nåt svar på deras fråga om vad den optimala sötningsgraden skulle vara och resultatet förbryllade honom under lång tid till det att han kom på vad som var orsaken. Man hade gjort fel antagande, nämligen det att det fanns en optimal sötningsgrad.
När Campbell Soup lite senare kom och ville få en undersökning gjord på varför deras spaghettisås Prego inte sålde lika bra som konkurrenten Ragu använde Howard därför en annan approach. Han skapade massor av olika såser där han varierade sammansättningen. När människor sedan testade de olika såserna kunde han se att deras preferenser klustrade sig kring sex olika typer av såser. Campbell lanserade sen sex olika såser baserade på Howards rön och detta ledde till en produktlinje som omsatte mer än 600 MUSD.
Howards insikter kom att på många sätt revolutionera matindustrin och är en av orsakerna till att det idag finns så många varianter på olika livsmedelsprodukter.
Istället för att försöka ta fram en optimal eller universell produkt gäller det att ta fram tillräckligt många produkter som svarar mot de preferenser som återfinns i de kluster som kan urskönjas efter riktigt genomförda studier.
Ta kaffe som exempel. Om alla i en kontrollgrupp fick betygsätta en viss kaffesort på en skala mellan 0-100 så hamnar kanske snittbetyget på 60. Om man istället delade in deltagarna i preferenskluster och dessa fick smaka kaffe som svarade mot deras preferenser så skulle genomsnittsbetyget istället bli mellan 75-78.
Det är detta som fick mig att börja tänka på hur vi bygger våra webbtjänster. Kan det vara som så att vi genom att erbjuda olika varianter av våra webbtjänster skulle få nöjdare och lyckligare användare? Jag tycker detta tål att tänkas på! Det finns säkert exempel på sajter som gör detta idag men jag kan inte erinra mig någon och skulle du som läser detta ha ett exempel så skriv gärna om det i kommentarerna nedan.
Se hela videon här, den är ca 18 min lång:
About 
Christian Rudolf, jag är frilansande SEO konsult/ webstrateg och projektledare. Internet och Google ändrar det mesta i världen och jag hjälper svenska företag ta till vara internets och Googles möjligheter. Även privat är jag en nätnörd men är även förtjust i matlagning, fika, djur och friluftsliv.
Peter “Poppe” Sandberg, entreprenör som en gång i tiden drev 
Nicolai Wadström är serieentreprenör sedan 1995, som idag bor i Silicon Valley och driver 
Magnus Bråth är grundare till Brath AB, en SEO-byrå med kontor i Örnsköldsvik och Stockholm. Om du vill läsa mer av Magnus hittar du det på
Användarna av en webtjänst är man intresserad av olika saker. Ju fler olika aspekter en tjänst har desto fler kommer den att attrahera.
Om man skulle analysera användadet av en tidiningswebbplats som dn.se eller aftonbladet så skulle man se att vissa användare är mest intresserade av att läsa artiklar, vissa av att kommentera genom inlägg eller sin egna blogg, vissa tittar helst på bildspel och andra är bara intresserade av tävlingarna.
Ju fler bra beroendeframkallande pusselbitar man kan skapa när man utvecklar sin egen webbtjänst, desto fler (olika) användare kommer man att attrahera. Man ska inte vara rädd för att lägga till tjänster som man inte själv skulle använda, antagligen finns mängder med andra som kommer fasta för den tjänsten vilket kommer skapa lojalitet från dessa personer och på sikt bygga upp trafiken till tjänsten.
Malcolm Gladwell är en mycket intressant tänkare. 🙂
Detta får mig också att tänka på ett tänkvärt inlägg av Godin, angående konkurrens och segmentering I guess.
http://sethgodin.typepad.com/seths_blog/2008/05/thinking-about.html
Här kommer ett case. En av mina klienter, At&t i USA gör detta med sin portal för mobilt innehåll. De grupperar besökarna på portalen i fyra kluster. De bygger profiler baserat på vad besökarna köper och vilka sidor och tjänster de nyttjar. Efter ett tag, hur lång tid vet jag ej, så börjar de skicka användarna till en av de fyra versioner av sin portal som de har. Allt för en bättre kundupplevelse, och för att sälja mer såklart. Ett case. Finns säkert fler och jag är lika intresserad av att höra om dem så dela med er!
Per-Fredrik
jag är van att tänka i personas. Olika typer av människor behöver olika element och copy för att övertygas!
Man kan också, tycker jag säga, att i de fallen man samlar upp potentiella användare och fortsätter bearbetea dem via mail efter de varit på sidan, är en typ av anpassning.
De var inte i köpläge när de var på sidan, bara i intresseläge och genom att fortsätta bygga trust genom kommunikation, konverterar man dem!
Jätteintressant! Särskilt som jag och utvecklarna på Dashnotes idag satt och diskuterade precis detta. Istället för one-size fits all,ha en grundbas och därifrån specialisera olika funktioner beroende på vad varje företag, situation och person har behov av.