Att uppleva en tribe!

Seth Godin, som är en av mina favisar i bloggvärlden, skriver mycket om tribes. Nedan finner ni kärnan i Seths resonemang kring tribes:

It starts with permission, the understanding that the real asset most organizations can build isn’t an amorphous brand but is in fact the privilege of delivering anticipated, personal and relevant messages to people who want to get them.

It adds to that the fact that what people really want is the ability to connect to each other, not to companies. So the permission is used to build a tribe, to build people who want to hear from the company because it helps them connect, it helps them find each other, it gives them a story to tell and something to talk about.

För mig var detta något som jag fram till i år bara hade en teoretisk förståelse för. Vid någon punkt under första kvartalet i år gick det dock upp för mig att det nog fanns en Disruptivetribe. Länkar började komma helt naturligt från andra bloggare jag inte kände. Folk tog kontakt med oss, mängden kommenterar mångdubblades på två månader och det var riktigt diskussioner i kommentarstrådarna. Folk jag aldrig träffat mailar mig också och säger att de stämt möte med varandra efter att ha haft diskussioner i kommentarstrådarna. En ganska absurd tanke. Hur många som är en del av vår tribe vet jag inte. Jag är nog bara bekant med en bråkdel. Inte heller varför de associerar till oss.

Häromdagen kom det ultimata tecknet på en Disruptivetribe och detta förtjänar att uppmärksammas. I söndagskväll provade jag Bambuser här på Disruptive. Jag donade i köket och lekte matlagningsprogram. Därefter blev jag rätt sliten eftersom jag var på väg att bli sjuk och kraschade rätt hårt i soffan, med Bambuser på såklart. En bloggbekant, Björn Sennbrink tyckte detta var hysteriskt roligt. Speciellt med tanke på att videofeeden hette “jobbsöndag” Det enda som jobbar där är sittfläsket kan jag intyga. Så björn gjorde en video av min videofeed.

Enjoy:

Den uppmärksamma läsaren inser nu också att Björn och jag är en del av Bambusers Tribe och att vi tillsammans bygger en historia som andra vill interagera med på olika sätt och som förtjänar att berättas vidare. Sociala medier är så coolt 😉

About

Christian Rudolf, mitt Entreprenörskap är sökbyrån Topdog.nu, där jag hjälper stora Svenska företag med deras SEO. Även privat är jag en nätnörd men är även förtjust i matlagning, fika, mopsar & friluftsliv.
Du hittar mig på Twitter här

Comments

  1. Bambuser tillsammans med resten av online-video-industrin är onekligen väldigt intressant. Själv tycker jag att Jennys Animoto-video/presentation av shoppinggatan blev riktigt bra, och det är när man ser sådana verktyg som man inser vilken revolution vi verkligen är på väg mot.

    Många i svensk gammelmedia (det är iaf det de själva kallar sig på Dagens Media :)) verkar tro att onlinevideo endera är korta amatörmässiga Youtube-klipp eller traditionell tv utlagd på webben. Men när man inser att vi om några år kommer att ha riktigt vass utrustning samt tillgång till artificiella redigerare, där du som glad amatör bara väljer ett videoklipp, klickar i stock-video samt musik och i ett nafs får ett inslag som håller ganska hög kvalitet, ja då inser man att en viss typ av video / tv delvis går samma öde till mötes som tidningarna och magasinen.

    Blogg- och internet i stort har onekligen gjort det möjligt för en individ att stor spridning för såväl åsikter som fördjupat material, Blondin Bella är ett utmärkt exempel med lika många läsare som Aftonbladets senaste satsning Wendela siktar på att nå.
    Och nu är det bara en tidsfråga innan mycket tv går samma öde till mötes.

    Och när distrubitionen inte är en issue så får givetvis kvalitet och trovärdighet mycket större betydelse, med ännu större fokus på individer.

    Själv kan jag tyvärr inte använda Bambuser för jag har en gammal mobil (väntar på olåst IPhone).

Speak Your Mind

*