Sidkarta | Disruptive RSS | Kommentarer RSS

KTH och ingenjören och den enskilda människan!

kunskapBlogglördag igen, på KTH denna gång. Idag är det speciellt för vi sitter 10 våningar under jorden, i det bergutrymmet där KTH.s forskningsreaktor låg. Detta var centrumet för Sveriges kärnforskning och man sparkade igång reaktorn 1954. Det som jag tycker är speciellt med detta är att Sverige, ett litet pluttland med kanske 6-7 miljoner invånare vid tillfället ifråga var typ en av sex länder på jorden som sparkade igång kärnreaktorer.

Ämnet för dagen är KTH och ingenjören. Jag har alltid haft ett hatkärlekförhållande till tekniker och ingenjörer. Jag är marknadsförare och kommunikatör. Ja. ni ser kulturkrocken. Kanske har ni upplevt den också? Men det är inte detta som inlägget skall handla om. Det skall handla om människan, ingenjören och svenskt ingenjörsmekka, KTH.

Den ultimata sinnesbilden för mig, vad det gäller ingenjörer är den där engagerade, kunskapshungrande, problemlösande individen. För mig är det egentligen inte kopplat till KTH utan teknikern och ingenjören kan lita gärna vara autodidakt. Det är nyfikenheten och viljan att lösa problem. Oftast ganska komplexa problem, som tex kärnklyvning. Det finns inget så praktikst som god teori är det ledord som jag ser att ingenjören har. Jag ser också detta hos ingenjörer. Tänk er bara ett JAS plan. Ett gränslöst komplext tekniskt system som sverige till en ganska ringa kostad utvecklat(jämfört med andra länder). Faktum är att Linköpt är kanske en av sex ställen på jorden där man kan bygga så avancerade flygplan. Detta är för mig grunden i svensk ingenjörskonst. Själva grundbulten i vårt välstånd.

När vi kom hit höll Leif Handberg en presentation om kärnreaktorn, lokalen och hans tankar om hur vetenskapen kan möta konst och kultur. Mötet. han berättade en historia om hur KTH studenter hade byggt en installation med hjälp av Laserljus. Detta laserljuset började här nere i reaktorn, Stockholms djupaste plats. Det projecerades till ytan och därefter sköts laserstrålen mot stadshuset. Man kopplade därefter ett webgränssnitt så att människor, vanliga människor kunde lägga in meddelanden via nätet som därefter skickades mot rådhuset som morsemedelanden. Med en gnutta tur kunde vem som helst kommunicera med alla. Ingenjörskonsten, KTH och en konstnärlig ådra skapade denna installation som alla kunde interagera med.

Så önskade jag ingenjörskonsten var mer. Inte bara pyssla med kärnklyvning utan skapa saker som alla kan vara med på, för att det är roligt, för att det speciellt, för att vi älskar att kommunicera med varandra. För att efter mat, värme och tak över huvudet är kommunikation det vi behöver och älskar. Dela kommunicera, interagera med varandra. Att vara en del av ett samanhang är utan tveckan en förutssättning för lycka.

Såklart är det så att Sverige kommer fortsätta bygga avancerade flygplan, avancerad medecinteknik osv. Vi har också skapat fantastiska kommunikationslösningar. GSM-systemet startades här, världens mest skalbara affärsmodell. Kommunikation är dock inte på något sätt färdigt. Vi kommer bara vilja kommunicera mer och mer med varandra. Tiden av massmedia är slut. I detta universum önskade jag att jag fann fler ingenjörer, mer forskning kring dialog och kommunikation. För mig är det en självklarhet att svenskt ingenjörskonst har en roll att spela i det nya kommunikationslandskapet som växer fram.

Jag har inga svar på hur detta skall hända men jag har en ide till KTH. Härnere, i Kunskapens Katedral, borde man anordna bloggmöten. Stora med flera hundra bloggare som bloggar tillsammans(det går en lina rakt in  internetcentralväxelhärifrån så kapacitet är inget problem) Att anordna sådana här stora möten är en fantastisk plats att testa ny teknik, nya lösningar och studera kommunikation i realtid. Oavsett vad dessa studier går ut på. Något för forskarna på KTH att ta tag i!

Bilden tillhör denna snubben och är publicerad under CC.

Vad skrivs mer om KTH och ingenörer

Johan Lange, KTH:are om ingenjörer och kommunikation

Judith tror antalet sökningar till tekniska högskolor kommer öka framöver.

Björn låter er uppleva reaktorn och blogglördagen.

Jesper diskuterar ingenjören som expert

Erik Pratar om ingenjören och social valuta

Cj har en grym bild från reaktorn

Martin skriver om KTH.s måtto, vetenskap och konst

Berätta för dina Vänner om Entreprenörskap
Created by disruptive.nu
About

Christian Rudolf, mitt Entreprenörskap är sökbyrån Topdog.nu, där jag hjälper stora Svenska företag med deras SEO. Även privat är jag en nätnörd men är även förtjust i matlagning, fika, mopsar & friluftsliv.
Du hittar mig på Twitter här

Trackbacks

  1. KTH : Ingenjörens roll som “expert” i samhällsdebatten - Online PR says:

    [...] underjorden i Sveriges första kärnreaktor som sattes i drift 1954. Som tur är har reaktorn på KTH varit inaktiv sedan 1970 och trots min dåliga kondis som fick mig att hosta in dagen, sitter jag [...]

  2. [...] Christian Rudolf – KTH och ingenjören och den enskilda människan! [...]

  3. [...] sätt att mäta en persons kunskap på. Ingenjörsyrket är ett exempel på detta. När R1-reaktorn under KTH startades 1954 var ingenjör ett aktat och respektabelt yrke. Titeln i sig hade ett [...]

  4. [...] Wolst Christian Rudolf Jesper Åström Johan Lange Eric Starck Carl-Johan Sveningsson postat i Media den 18 april, 2009 [...]

Speak Your Mind

*

Google+