Skippa affärsplan OCH elevator pitch?

I London finns en kille som heter Terry Jones och som är Vd och grundare till en startup som heter Fluidinfo. På deras hemsida så beskriver dom vad dom sysslar med med följande text:

At Fluidinfo, we’re aiming to bring about a fundamental change in how people work with information.

We’re designing and building a distributed storage architecture for a new representation of information, and creating a variety of applications that will use the underlying architecture.

Jag blir inte direkt klok på vad dom egentligen sysslar med och jag är tydligen inte ensam om det eftersom han i ett inlägg på sin blogg beskriver sin frustration över att på ett lättbegripligt sätt få investerare och riskkapitalister att förstå vad hans företag gör.

Han menar att det är slöseri med tid att skapa en affärsplan för tidigt eftersom de flesta, både entreprenörer och riskkapitalister, vet att siffrorna bara är uppskattningar och att affärsplanen ändå kommer att ändras över tiden. Jag håller med om hans resonemang och det illustreras tydligt med mitt tidigare inlägg om Fred Wilsons siffror som visade att två av tre verksamheter är tvungna att byta inriktning innan de lyckas.

Till de som frågar Terry om en affärsplan svarar han att han bara är intresserad av att tala med dem som är intresserade av att förstå hans affär utan att behöva se en affärsplan.

Men Terry skippar inte bara affärsplanen, han skippar också den heliga ‘hisspitchen’. En hisspitch (vanligtvis använder vi även i Sverige den amerikanska termen elevator pitch) är en kortfattad och lättförståelig förklaring av vad ens verksamhet gör. En förklaring som ska hinnas göras under den tid det tar att åka i en hiss tillsammans med exvis Bill Gates eller George Soros. I en värld där alla riskkapitalister förväntar sig en hisspitch och vanligtvis avstår från att göra en investering om du inte kan sammanfatta din verksamhet på ett enkelt sätt så gör Terry helt om. Han menar att det finns vissa idéer och koncept som inte låter sig summeras ned till en tvåminuters pitch (ja, det finns höga hissar i USA).

Istället för att ge en hisspitch så säger Terry följande: “Här är en lista på människor. Var och en av dom hade nyfikenheten, tiden och tålamodet att lyssna på mina idéer i minst en timme. Fråga dom om det är värt att tala med mig.”

Den lista som han visar upp är en ganska imponerande lista på kunniga människor varav en är Esther Dyson som även har investerat i hans företag.

Även om jag tycker att en hisspitch är ett viktigt verktyg för att kommunicera mina idéer så tycker jag att Terry ger ett intressant och mycket roligare alternativ till att hantera dylika förfrågningar. Läs hela hans inlägg här.

P.S Vill bara tillägga att en lärare jag hade i en kurs på KTH brukade säga till oss att “Det dunkelt sagda oftast är det det dunkelt tänkta” Jag anser att han har rätt i det. D.S