Idag var jag och på besök hos Almi i Stockholm. Jag hörde nämligen i höstas rykten om att Almi skulle börja med riskkapitalinvesteringar. Almis uppdrag är i korthet att stimulera nyföretagandet i syfte att skapa tillväxt och förnyelse i svenskt näringsliv. Detta har man traditionellt gjort genom rådgivning och långivning.
Men nu börjar Almi också med riskkapitalinvesteringar med den nyskapade verksamheten Almi Invest. Totalt förfogar man över 1,1 miljarder kronor i sju regionala fonder. Hälften av medlen kommer från EU.
Nytillträdd VD för Almi Invest är Jan Bengtsson som tidigare bland annat varit CFO och partner i Brainheart Capital. Över en kopp kaffe berättade han för mig om inriktingen och planerna med den nya verksamheten. Jag trodde att Almi Invest skulle skull investera i i de allra tidigaste stadierna men Jan upplyste mig om att man främst fokuserar på “Tidig expansionsfas” vilket innebär företag som redan har en färdig produkt eller verksamhet och som nu behöver växa.
Investeringsbeloppen kommer att vara 1 – 10 Mkr men det mest troliga är belopp i storleksordningen 3-5 Mkr. Almi Invest gör bara saminvesteringar med privata komersiella parter (läs riskkapitalbolag och affärsänglar) och man investerar samma belopp som dessa och på samma villkor. Man är noga med att påpeka att man inte vill konkurrera med riskkapitalaktörerna utan bara komplettera dem.
Investeringsperioden beräknas till 3-7 år. Intressant i sammanhanget är att fonden inte är tidsbegränsad. Istället ska den vara en sk evergreenfond där vinster ska återinvesteras i nya investeringar.
Jan berättar att ledtiden för att komma fram till en investering i ett visst projekt inte ska överstiga 2 månader. Just nu pågår rekryteringarna av fondmanagers för de olika regionerna och de flesta tjänster kommer att vara besatta i februari. Ambitionen är att Almi Invest kommer att ha genomfört den första investeringen innan detta kvartals utgång.
Vi första anblick verkar det självklart bra att få in en till stark aktör på riskkapitalmarknaden. Jag saknar dock information om ALMI Invest kan tänkas ta “lead” i en finansieringsrunda, om inte så är jag rädd att deras medel inte kommer sysselsättas speciellt snabbt de närmaste åren och nyttan blir begränas av deras satsning.
Att ta “lead” i en riskkapitalrunda innebär att man är den som först commitar sin investering i både belopp och till en bestämd värdering. Detta är ett stort steg i varje finansieringsrunda och innebär för entreprenören att han kan nämna detta för andra som funderar på att delta i en emissionen. Då har risken gått ner för andra riskkapitalbolag eller affärsänglar att haka på om någon annan redan commitat sig. Det underlätter således mycket när en aktör har tagit “lead” i en nyemission.
Om ALMI inte tar “lead” i en riskkapitalrunda så måste alltså entreprenören först hitta någon annan (riskkapitalbolag eller affärsängel) som kan tänka sig att ta täten. I dagens finansiella klimat är det betydligt svårare än det var för exempelvis 12 månader sedan.
Risken är alltså, om ALMI inte kan ta “lead”, att ALMI blir en passiv partner vars pengar inte kommer till så stor nytta så länge som de andra aktörerna i ekosystemet är försiktiga att investera.
Jag har nu fått svar från ALMI att man kan ta “lead” i en nyemission. Det låter bra i mina öron och ökar sannolikheten att ALMI kan bidra med ökat antal och omfattningen på investeringar närmaste 12 månaderna.
Är det så illa ställt med riskkapitalmarknaden så att marknadens aktörer inte klarar av detta?
Om det är så kan man kanske fråga sig varför? Jag menar det är knappast bristen på kapital. Svenska pensionsfonder, försäkrinsbolag osv förfogar över enorma belopp som skall investeras och de måste ju diversifiera sina investeringar för att nå vad man kallar effektiva fronten
Alltså kan det knappast vara stålarna som är problemet så vad är det? Kan det vara avkastningen. Om det är avkastningen det är fel på då innebär det implicit att svenska staten gör en massa felinvesteringar just nu.
Bara en tanke. Mina nationalekonmiska kunskaper räcker nog inte till för detta men som Hamlet sa ” something rotten in the state of Denmark”
Jag håller med dig i stort Christian. Men ett problem kan vara, trots att det finns mycket pengar, att få aktörer KAN tillräckligt om att investera i tidiga faser. Att de bedömmer riskerna för stora i förhållnade till avkastning. Ekosystemet för riskkaptial hade mått bra av att få fler aktörer som själva varit entreprenörer i mindre startups och gjort den resan på riktigt. Det institutionella kapitalet verkar mest söka sig till Private Equity och liknande investeringsnivåer, inte early-stage-venture-capital där jag är säker på att avkastningen kan bli enorm om man kan sin sak.
För att förtärka det du säger Christian:
http://www.kthchalmerscapital.se/1-biljon-i-riskkapital-soker-investeringsobjekt
Tillgånen på pengar är inte problemet, något annat är det som saknas.
Så det du säger Johan att bristen på Riskkapital beror på bristen på entreprenörer som lyckas.
Givet detta faktumet, är då statens satsning rätt?
Blir det fler lyckade entreprenörer av det?
Eller skall pengarna ses som en lösning för detta marknadsimperfektion?
jag är inte säker på att detta är en bra grej. Som ngn smart amerikan sa: “Goverment is not the solution, its the problem.”
jag tror inte mängden skatter påverkar mängden entreprenörskap i ett land. Däremot kan de hindra privat förmögenhetsuppbyggnad och därmed mängden symtom av entreprenörskapet, företagen.
mina 50 cent
Du är så klok Christian 🙂
Men om man ser till vad alternativet skulle vara, 1,1 miljarder är ärligt talat småpengar, sett från statens synvinkel.
Jag undrar hur de mer effektivt skulle kunna öka entreprenörskapet i Sverige på något annat sätt, du kanske har en bra idé där också.
Håller man diskussionen på en högre nivå så kan vi ju enas om att ett högt skattetryck lägger en våt filt över många positiva krafter i samhället exempelvis företagande. Det skulle antagligen behövas radikala grepp från de styrande för att skapa ett nytt klimat och eftersom det inte skulle märkas någon skillnade i stort under en mandatperiod eller två så är det ingen politiker som tar den fighten. Även om jag tror att många inser det omöjliga att på sikt ha ett högskattesystem som straffar hårt arbete och hög utbildning.
Med risk för att låta som en riktigt bakåtsträvare. Kanse man inte skall göra ngt alls. Människor är duktiga på att organisera sig och fylla tomrum om de får vara ifred.
Som Friedman sa, “korruption är den statliga begränsningen av den fria marknaden” (lite osäker på den exakta ordalydelsen. Vilket detta är ett utmärkt exempel på. Man tar mkt i skatter men ger mkt också och mellan de där två är det en massa brus.
Nu lät jag som en rättshaverist men ngt finns det i det.
Visst. Sett ur statens perspektiv så är det bara Anders Borg som bråkar om e där pengarna. Staten omsätter strax över 1500 miljarder sek i sverige. Men ngn jobbar in de där 1,1 miljarderna. Det är tiotusentals människor som bär den bördan varje dagi Om du har 150 sek i timmen vilket kanske är genomsnittet i Sverige är det ca 7 miljoner arbetstimmar. ngn bär den bördan på sin rygg. Det kan vara du Johan!
(Ska positionerna verkligen vara besatta och inte tillsatta?) 😉
Hej,
Kul att det blev en intervju och inlägg!
Häls
Nicolai – Rykteskällan…