Jag har förmånen att ungefär en gång i veckan få ett mail från någon som jag inte känner, som vill ha någon typ av feedback, oftast på en företagside . Det är såklart någon form av egotripp att bli uppfattad som expert och på något plan har jag kanske också en uppfattning om svårigheterna kring företagande och vilka problem man kan möta. Samtidigt så är jag väldigt medveten om att nästan allt kan funka, bara man gör det på rätt sätt. Det är såklart svårt att skriva det som svar då jag inte vet rätt sätt för den som frågar. Vår Svenska ekonomi är en komplex best och jag vet väldigt lite om alla de branscher, behov och problem som finns i Sverige. Lyckligtvis finns det en expert väldigt nära dig:
“Fråga Kunden”
Detta är också mitt svar, även om jag sällan är så kortfattad. Även om det svaret uppfyller KISS-principen så tror jag det svaret kräver en mer nyanserad förklaring och det är vad denna blogposten handlar om.
Hur frågar man kunden?
Man kan såklart äta lunch, ställa frågor eller så du kan ringa en expert och ställa frågor. Det är såklart också möjligt att skapa en undersökning och förhöra sig med många respondenter. Allt detta ger dig information. Jag tycker att värdet av denna information är lite marginell. Kanske kan den förhindra dig att springa i helt fel riktning men den ger dig inte den verkligen viktiga informationen. För att verkligen få veta hur kunden tänker, oavsett hur du säljer eller vilken ide du har, måste du försöka få till ett avslut. Det är när din ide, tjänst eller produkt möter kundens pengar som du får den absolut viktigaste informationen om kunden, marknaden, din företagside och ditt företag.
En Grymt Bra Spinoff på att fråga kunden…
Du kommer nästan alltid få ett nej, speciellt i början av din företagarkarriär. Man vet för lite, man presenterar fel, man väljer fel ögonblick, man har för lite förståelse för företagens processer. Ja, anledningarna till nej:et är längre än en önskelista till tomten. Det är inget att hänga upp sig på, det är bara upp på hästen igen, fråga fler kunder, på nytt sätt, vid andra tillfällen eller helt enkelt välja ett annat segment. Du kommer upptäcka ett helt annat fenomen, efterhand som du blir bättre på detta med att fråga och gå på avslut. Kunderna börjar berätta för dig om sina problem och tankar. Rätt vad det är, sitter du i ett möte, eller på en lunch eller kanske i en maildialog och du inser, att du lätt kan lösa det problemet som kunden beskriver, även om det inte är så nära korrelerat till det du tänkte att du skulle göra. Du säger i förbigående att det där kan jag fixa, kunden ber dig omgående maila en offert. I det ögonblick föds ditt företag, trots att du inte kunde föreställa dig att någon skulle vilja betala dyrt för att du gör det där, som för dig verkar trivialt, eller ens att problemet fanns.
Så möt kunden omgående! Detta gäller även om du mot all förmodan, har en ide som är värdelös, så skall du ge dig ut på kundfrågarsafari. Boka möten, smäll upp landningsidor, försök göra avslut. I all denna responsen finns kanske inte framtiden för din ide men framtiden för ditt företag finns där.
About 
Christian Rudolf, jag är frilansande SEO konsult/ webstrateg och projektledare. Internet och Google ändrar det mesta i världen och jag hjälper svenska företag ta till vara internets och Googles möjligheter. Även privat är jag en nätnörd men är även förtjust i matlagning, fika, djur och friluftsliv.
Peter “Poppe” Sandberg, entreprenör som en gång i tiden drev 
Nicolai Wadström är serieentreprenör sedan 1995, som idag bor i Silicon Valley och driver 
Magnus Bråth är grundare till Brath AB, en SEO-byrå med kontor i Örnsköldsvik och Stockholm. Om du vill läsa mer av Magnus hittar du det på
Jag gillar verkligen idén att kasta sig ut i försäljning direkt även om man har ett mer produkt än tjänstefokuserat företag. Det är lika bra att produkten stämmer med efterfrågan redan från början. Ofta kan det vara väldigt lätt att fastna i utvecklande under allt för lång tid innan man tar in kundens åsikt och då blir det bara fel.
Våga fråga efter ordern och lär dig att älska ett nej. Allt säljs viktigaste grundregler oavsett om det gäller att sälja sig själv, sin produkt eller sitt företag. Jag blir alltid lika glad varje gång jag får ett nej för då vet jag att jag är på väg mot ett sale med en kund som jag kommer att ha en lång relation med. Ett nej är i 99 fall av 100 inte ett “nej jag kommer aldrig i helvete att köpa din usla skitprodukt” utan istället en indirekt begäran om mer information för att kunna bli ett ja. Våga fråga och lär dig att älska ett nej så kommer du att lyckas sälja både dig själv och ditt företag.
@Nolingo Tack för en grym kommentar!
Det är väl alltid trevligt med egotrippar, eller? Jag betvivlar inte din kunskap om företagande, men som du säger är det nog väldigt svårt att ge specifika svar åt enskilda frågeställare. Man kan besitta mycket generella kunskaper om entreprenörskap, men det är svårt att ge råd för en specifik bransch. Olika branscher har olika spelregler.
Jo. Mitt problem är att jag har skapat en lätt disruptiv musiktjänst, som jag valt att kalla Spotify. Nu förhåller det sig så att den musiktjänsten liksom är anpassad efter hur konsumenterna vill konsumera musik, mer än till hur musikbranschen vill sälja sin musik. Om jag hade pengar så hade jag satt mig på ett plan i ett år för att sälja in idén till musikbolagsdirektörerna. Men hur skall jag, utan pengar, och utan att skivbolagsdirektörerna samtycker, kunna övertyga exempelvis ett statligt såddkapitalsbolag som ALMI/Innovationsbron att stödja utvecklingen av en sådan tjänst.
Alltså. Min poäng är att en disruptiv tjänst med starkt konsumentfokus är omänskligt mycket svårare att få bekräftad av en primär-kund på företagssidan, än en affärsidé som mer ligger i linje med existerande verksamhet.
I ett sådant läge kanske det är bättre att söka kapital för att producera en prototyp, och sedan sakteliga förtjäna samtalen gentemot “skivbolagsdirektörerna”. I mitt fall så satsar jag på att konstant ställa dom där frågorna till riskkapitalisterna. Få upp på agendan att disruptiva verksamheter aldrig kan få något bra svar från kundmålgruppen förrän tjänsten i princip är ett faktum.
Men att problemet då blir att för dom stora riskkapitalisterna, som förstår det här med disruptivitet, inte vill gå in med dom relativa småpengar som krävs. Medans dom mindre riskkapitalisterna slentrianmässigt begär in affärsplaner som beskriver härledbara prognoser från en känd marknad. Vilket inte är applicerbart på den okända karta som en disruptiv tjänst innebär.
Som den om hönan och ägget, men skam den som ger sig:)
/Peter Odéus
Men varför börja med ngt så svårt i livet. Om du är otränad och fet bestämmer du dig ju inte för att börja med Mt Everest, du börjar med typ, söderåsen, när du behärskar den höjden är det kinnekulle. När det känns hemtamt tar du Kebnekaise. Efter det Mont Blanc, därefter, kanske, Himalaya
Det var precis så grabbarna bakom Spotify gjorde…
Jag förstår din poäng men att att lyfta fram ene xtremhändelse/event är knappast ett argument för det jag säger inte borde användas. Det disruptiva spelet borde spelas av många färre människor och fler borde fråga kunden efter problem och därefter bara försöka lösa dem…
Hej igen. Du får gärna kalla mig otränad och fet, för att sedan skicka mig till söderåsen. Alternativt Kung Fu Panda som mot alla odds kan slå världen med häpnad. Man behöver inte alltid kunna allt från grunden för att ha det i sig. Jag tar mina chanser, för det här med disruptivitet är en drivkraft som man inte kan ta ur en människa.
Jag ser ofta företag som hakat på den typ av riktade innovation som sker utifrån kundens uttalade önskemål. Medans jag har gått vidare för att utveckla en mycket enklare lösning på ett svårt problem… men som samtidigt ställer krav på att, i mitt fall, mode-branschen verkligen möter sina konsumenter via sociala medier.
Liknelsen med Spotify skall inte jämföras detalj för detalj. Exempelvis vad gäller komplexitet. Det som jag har är en hypotes om ett kolumbi ägg. Så sett ur det perspektivet känner jag ingen som helst Mount-everest-skam för att vara disruptiv.
Däremot har jag en önskan om ett större mandat för exempelvis statligt såddkapital, som skulle kunna stödja en mångfald av disruptiva prototyper, som på ett tydligare sätt kan förmedla potentialen, och underlätta de önskade samtalen med de potentiella kunderna.
Riktad innovation: Ja, fråga kunden. Mönsterbrytande innovation: Prototyp först (självklart baserad på vetenskap, hunch, tolkning av marknaden…) och sedan fortsätta med kund-samtal.
Peace, broder!
/Peter Odéus
Min avsikt var inte att kalla dig fet, jag ville berätta en förklarande historia.
Det är trevligt att du funnit din inre motivation. Ngt fler människor borde leta efter. Dock delar jag inte heller din åsikt om att staten skall subventionera just dina aktiviteter. De är dessutom exceptionellt dåliga på företagande och innovation. Staten kan inte skapa, de kan bara distribuera. Jag väljer hellre, varje dag, lägre skatter för alla företag än att några få företag, skall subventioneras av staten för de på ngt sätt “upplevs” som mer innovativa.
Det är också därför, historen om klättra berg är viktigt. Du skapar dina egna pengar och kan ta vilka risker du vill med dem, utan att inkränkta på ngn annan.
Denna boken är helt okänd, men skriven av en svensk riskkapitalist som började redan på 60 talet och han uppnådde en avkastning på 29% på sitt egna kapital under nästan 40 verksamhetsår. Den kommer vara en omtumlande upplevelse för dig att läsa så jag rekommenderar den http://www.bokus.com/cgi-bin/product_search.cgi?authors=Bengt%20Stillstr%F6m
Okej. Tack för ordet. Och tack för dina ord. Gott att perspektiven möts 🙂 /Peter