För ca en vecka sedan hade SvD en artikel om vår konsumtionshunger . Att vi aldrig verkar bli riktigt mätta på konsumtion och shopping. Enligt den intervjuade forskaren, Mats Alvesson handlar vårt omättliga shoppande mycket kring status och att detta shoppande inte nödvändigtvis handlar om egen tillfredsställelse, utan vi shoppar utifrån vad andra har. Att man tex vill ha en ny mobiltelefon som har en aningen fler finesser än vad ens polares telefonerhar(trots att man ganska sällan använder dessa finesser). När vi har en sådan hög disponibel inkomst som vi har i Sverige ger det såklart utrymme för väldigt mycket statusshoppande. Jag kunde inte motstå att tänka på denna artikel utifrån ett entreprenörsperspektiv.
Om det nu är så att vi i detta överflöd som vi skapat, tittar på våra medmänniskor, för att definiera våra behov, i det perspektivet tycker jag inte det är konstigt att folk inte startar företag. Dels är det ju sällan dina medmänniskor är företagare, så du definierar inte status genom att ha ett företag. Företagande handlar i mångt och mycket om dig själv och dina behov, önskningar, mål, som du definierat på egen hand. Inte utifrån vad andra tycker är inne eller status. Jag tror inte heller man orkar vara företagare eller entreprenör när drivkrafterna kommer utifrån vad som är status.
Om det nu är så att människors beteende är så här, medvetet eller omedvetet, så tror jag att det kan vara en delförklaring till att vi inte i större utsträckning startar företag i detta landet!
Samtidigt måste det också nämnas att dessa oändliga behov accentuerar behovet av företagande och entreprenörskap. Utan behov att tillfredsställa, då förvandlas entreprenörskapet till att bara handla om effektivare produktion och distribution.
Länk till Mats Alvessons bok, Tomhetens triumf(E-book)
Jag fastnade mycket för Mats Alvessons bok, och hur han beskriver vårt samhälles regler och mönster. Fascinerande att läsa.
Tror det ligger en del sanning i vad du säger. Det jobb man har beror mycket på vad ens omgivning anser om det. Jobbar du som butiksbiträde känns det ok om ditt umgänge också gör liknande saker, men sitter alla dina kompisar på utvecklingsenheter och någon kanske i en styrelse, ja då är det inte lika roligt längre.
Finns undantag, men det tror jag mest är jobb som har fysiskt karaktär. Där man skapar saker vilket ger tillfredställande på andra sätt. Som snickrare eller byggmekaniker.
Så ja, ett sätt att få fler att bli entreprenörer är att höjas entreprenörers status. Men status är ett nollsummespel, vilket är vad Mats Alvessons bok handlar om. Det är inte bara entreprenörer som vill ha högre status, utan även sjuksköterskor, lärarna, och ja, varenda yrkesgrupp som finns. Så låt oss inte göra misstaget och jaga detta på samma sätt som de andra yrkesgrupper. Annars är det bara en fråga om tid innan du kan läsa en 3årig högskoleutbildning till entreprenör.