Igår skrev jag om vårt “kollektiva medvetande” och kallade det internet. I min blogpost tjatar jag lite om Peters ord “Att blogga är att sätta URL:ar på sina tankar”. Gårdagens tankar försvann inte bara inte ned i internets arkiv. Judith tänkte till och kom på sin egna tvist på Peters ord “Citera = sätta egna URL:ar på någon annans tankar”
Om vi för några sekunder bortser från det unika och coola i Judiths påstående och funderar på vad som hände här. Jag bloggade min tanke och denna tanke inspirerade Judith till nya tankar och varianter. Detta är “synapsen” som jag skriver om i min blogpost om det kollektiva medvetandet:
“Vad är det som gör detta medvetande? Centrum av detta medvetande är länken. Precis som synapser kopplar ihop våra hjärnceller kopplar länken ihop nätet till ett gemensamt minne och medvetande, som vi bygger tillsammans.”
Precis vad jag skrev hände. Precis det som händer i era hjärnor. Nya tankar skapar nya synapskopplingar i er hjärna. Judith och jag känner varandra men nu finns det en digital synaps mellan henne och mig. Vi är fortfarande unika individer men en liten, liten del av vårt medvetande är kopplat tillsammans och ni kan alla se det och välja att koppla en liten liten del av ert medvetande till vårt.
Med en dåres envishet har jag tjatat om “samarbete” hela våren. Men ovanstånde exempel visar vad som händer när man samarbeter om än i det lilla. Judith samarbetade med mig och gjord min tanke bättre(Bägge tankarna blev våra tankar). Jag inser att detta är på det stora hela ett rätt obetydlig händelse men detta pågår. Här och nu, varje dag. Många små steg blir till denna flod vi kallar nätet och genom samarbeta mer kommer floden inte att öka med mängden samarbete utan med kvadraten av samarbeten. För nätet är mycket mer skalbart än ngt annat vi skapat. Därför tjatar jag!
Mycket bra inlägg idag med!
Jag blir så nyfiken på hur mycket som ryms i din hjärna.. och i dina tankar…
Du är verkligen duktig på att sätta ord på dina tankar.. eller ja.. URL på dina tankar *s*
kram Carro
Hej C,
Och alla som är här inne och läser och sätter url:ar på sina egentänkta och andrastänkta ord. Vi gör något mer och bättre, tillsammans. Så om du tycker att du tjatar, så tjata på bara. Jag läser och tänker vidare. Vem vet vad som blir resultaten senare? Ingen.
Mvh, Maria 🙂
Maria
Man kan ju hoppas mina ord får ngn betydelse!
Spännande!
Jag tycker att det är intressant hur människor försöker beskriva internet genom att hänvisa till andra företeelser: “det är som samlingen vid pumpen” eller “som ett torg där alla passerar och kan stanna till och prata” eller mer domedagsbetonat: “jaha, nu pratar ungdomarna med datorn istället för med riktiga kompisar”…
Vad som är så otroligt intressant är ju att internet är någonting helt nytt! Det går inte att jämföra med tidigare typer av samtal. Det är verkligen ett evolutionärt språng, lika stort som om vi plötsligt blivit begåvade med telepati.
Du beskriver utvecklingen på spännande sätt, alltid tankeväckande – vilket väl är precis din avsikt kan jag tro…! Att väcka tankar alltså.
Lisa
jag tycker nog att det är mer likt den världen vi hade innan industrilismen, som ett torg då. Dock med skillnaden att skalbarheten är mkt större. Varje blogpost jag skriver talar kankse till flera hundra personer, även om bara ett tiotal verkar svara!
Samtalet är och indexerbart och det försvinner inte.
Så delvis håller jag med dig Lisa men inte helt!