Som förstagångs entreprenör så är alternativet ofta inte så attraktivt ekonomiskt, för bygger du en startup (öven om du inte är en “stor” framgång), så har du rätt lätt att hitta riktigt schyssta jobb här (i USA) – vi diskuterade ett par på hans startup som gått vidare (bloggare på hans företag som nu driver kommunikationsenhet på större företag direkt efter med lön på 250K USD om året – utan att ha en massa erfarenhet från “stora” företag), och vilka alternativ och erbjudande han fått.
Som serieentreprenör tror jag att alternativet har högre och högre värde, vilket gör att det faktiskt blir mindre attraktivt att starta nya företag på ett sätt (eller måste potentialen för nästa företag vara större helt enkelt).
Min erfarenhet från Sverige är dock den motsatta – alternativet är mer attraktivt – då man inte räknar upp sin “erfarenhetskvot” för framtida konsult eller anställning som alternativ på samma sätt i Svensk kultur. Det som jag har fått med från “entreprenörskapet” till de konsultuppdrag jag gjort mellan varven är till viss del kunskap men framförallt nätverk och kontakter dock.
Jag väljer ofta att göra dessa konsultuppdrag mellan varven av mina företag av andra anledningar än rent ekonomiskt behov, och ibland gör jag det något mindre parallellt, då det ger mig lite bäring på alternativkostnaden (inte bara ekonomiskt), och lite andra erfarenheter och kontakter.
Min tanke är att denna kulturskillnad mellan Sverige och USA (eller kanske Silicon Valley/Bay Area mer specifikt) utgör en stor skillnad till hur många av de som leker med tanken och de som tar klivet ut i Entreprenörskapet i Sverige?
Vad är din erfarenhet och tankar? Hur ser du på alternativkostnader som entreprenör? Speciellt med tanke på även andra valutor än pengar?
Väldigt intressant inlägg och håller med dig i dina reflektioner. För mig handlar det även om att hela tiden ha möjligheten att påverka och bestämma riktning på det jag gör. Ansvara över min egen tid, men också känslan och ansvaret att bygga upp något som är ens eget.
Vra tnakar Nicolai. Nyckelordet här är väl 2alternativ”, dvs att som entreprenör har man en valfrihet. Jag tror att du har rätt i att vi i Sverige fortfarande har en stelare inställning till antsällning vs egenföretagande, vi är fortfarande präglade av folkhemsmodellen.
Men det håller på att förändras, om än i för långsam takt för min smak. En viktig faktor tror jag är det som du är inne på, att det finns flera valutor än pengar. Tid är väl den vanligaste och börjar kännas allt mera viktigt för många. Därför blir det allt vanligare med folk som startar eget för att kunna styra upp sin tid.
Jag tror även att det är en ökande trend att man har flera “jobb” av helt olika slag, dvs många vill få utlopp för flera intressen, se boken “One Person/Multiple Careers. A New Model for Work/Life Success”
http://tinyurl.com/2wgnc2 med massor av intressanta exempel på människor som kombinera högst olika yrken/sysselsättningar.
Tack för kommentar, jo som entreprenör har man valfrihet, vilket är det som lockar mig mest med den bana jag valt.
Men samtidigt så innebär varje val att man väljer bort något, och varje commitment även till sig själv (fast de är lättare att ändra, ibland), att man har mindre tid och möjligheter till annat.
Så val av vad man skall syssla med – för mig handlar det om mixen av privatlivet, med vad som är roligt, familj, barn, vänner och att välja mellan de olika entreprenörsprojekt som jag har framför mig. Jag väljer alltid bort, och har alltid en “opportunity cost” för det jag väljer bort – ibland är den pengar, ibland är de andra valutor såsom tid med sina barn (jepp, denna har man när man är anställd också!)
Jag tror inte bara det handlar om entreprenörens alternativkostnad, det är nog livets alternativkostnad.
Nästan allt handlar ju om att välja bort…
Rudolf, du har helt rätt. Jag tror dock att som Entreprenör ställs mycket som för många är givna och tydliga val kanske lite på sin spets, kanske för att man skapar fler valmöjligheter (och därmed också får ansvaret att välja).
Men jag tror det till stor del också handlar om att som Entreprenör är man efter ett tag van att tänka på risk, och med det menar jag att man ser det som ett naturligt moment som alltid finns med i det man gör, och att man måste hantera den.