Amerikabrevet: Entreprenörer måste förtränga nollsummespelet!

Just som Web 2.0 pågår för fullt och Zuckerberg pratar om “Unchartered territory”, slår det mig att detta måste bli nästa blogginlägg på Disruptive.nu. Detta har inte lika mycket med USA och Silicon Valley att göra utan kanske mer är en reflektion som uppstår när man är här.

Jag tror att vi människor har ett stort problem med hur vi uppfattar vissa saker, det ligger i vår natur att se saker på ett visst sätt, även om verkligenheten är en annan. Jag tror tanken kring nollsummespel är en sådan sak. Det är klart att det existerar nollsummespel, men mycket färre än vi tror.

Ett bra exempel är att tanken som varit en väldigt väletablerad syn i västvärlden “att de fattiga blir fattigare och de rikare rikare” – vilket man nu vet att det inte är sant (Tack, Hans Rosling!). Tanken har varit väldigt enkel, det är så inpräntat i vår gärna att livet och ekonomi och resurserna som utgör vår värld är ett nollsummespel, att om vi blir rikare, måste de fattiga bli fattigare.

Utan att gå vidare in på fler exempel (det finns många), så vill jag istället fundera på varför det finns allt färre nollsummespel än vi tror?

Den mest grundläggande tanken kring nollsummespel inom ekonomin bygger på att om vi har en vara X i 100 ex, så kan bara 100 äga dessa. Har vi en viss mängd olja så har vi, likaså järnmalm osv. Inom socialismen har man översatt detta till arbetskraftens avkastning och fördelning (socialismen bygger helt på att det är nollsummespel, som man skall fördela efter vad man anser rättvist).

Detta stämmer i många fall, och framförallt i ett samhälle utan innovation och effektivitetsökning. Men…

• Innovationer och teknologi har faktiskt helt slopat eller minskat kostnaden drastiskt för att producera många produkter otroligt.
• Vad som “konsumeras” blir allt mer nischar och vi lägger ofta till. Ta t ex Facebook – de erbjuder en tjänst som 500M+ människor använder, och en tjänst som erbjuder något som inte fanns tidigare. Jag har nog inte slutat andra tjänster på nätet pga av det, jag har ökat totalen. Och på detta sätt förbättrad/effektiviserat  min professional och sociala kommunikation (på distans från USA) – jag gör mer på mindre tid!
• Stor del av det vi konsumerar idag består av bitar som har en dupliceringskostnad som närmar sig noll, och som inte skapas av någon järnmalm.

Att vi efterfrågar sådant som är nytt och annorlunda, är ju en stor del av entreprenörens vardag att utforska, så för entreprenörer är det kanske inte så konstigt, och ju mer man inser det, ju mindre orolig är man för konkurrenter och mer fokuserad på att skapa sådant som är värdefullt för någon tror jag.

Jag tror att till stor del att företag som Friendster (det första sociala nätverket) har haft en tuff utveckling inte beror på Facebooks framgång, utan mer på Friendster oförmåga att skapa en produkt som är attraktiv, annars skulle det inte dykt upp en uppsjö andra framgångsrika sociala nätverk (många har sina nischer där en del också är större än Facebook).

Att vi ser så många nollsummespel där de inte existerar (eller behöver göra det), är pga att det är så djup inpräntat, kanske till och med i våra överlevnadsinstinkter (förhistoriska människor spenderar stor del av sin energi med att skaffa mat, och hade större konkurrens om att hitta det som behövs för överlevnad).

Jag tror att de största potentialerna som entreprenör ligger just i detta fokus på att inte titta på nollsummespelet, utan hitta de områden där man kan forsätta att ta ny mark

Vad är era tankar?

// @nicolaiwadstrom – www.wadstrom.net – bootstraplabs.com

PS Btw, jag har inte gått på Web 2.0 i år heller – följer på “distans”, i ett Bay Area med 40 event’s per vecka håller jag mig till de mindre events där man får lite mer kontakt med människor. Hitills har det funkar rätt bra, härom veckan hade jag en av de tidiga Facebook änglarna till bordet, Matt Cohler från Benchmark var även där. Föredrar att höra från dessa lite närmare om deras historier än på “stora scenen” på Moscone Center typ.