Vart är e-handeln på väg?

Det duggar i skrivande stund tätt mellan de dystra nyheterna. Skenande inflation, stigande räntor och skyhöga drivmedelspriser. Inte undra på att det börjar gå lite trögt för svensk e-handel. Hur ser läget ut egentligen och vart är vi på väg?

Handlarna ser dystert på (den närmsta) framtiden

Svensk Handel tar genom sin Handelsbarometer pulsen på Sveriges handlare en gång i månaden. För juni 2022 visar den negativa framtidsförväntningar för tredje månaden i rad. Organisationen anger stigande inflation i konsumentledet samt ökade inköpskostnader hos handlarna som bakomliggande orsaker.

Mest pessimistisk är partihandeln men butikshandeln kommer tätt efter. Det gäller både sällanköpshandeln och dagligvaruhandeln. Även om den sistnämnda tog ett steg upp i juni är sentimentet negativt.

E-handeln hänger givetvis ihop med övrig handel på många sätt och vis. Inte minst påverkar inflation, räntor och konjunkturläge konsumenternas vilja att handla på nätet. De senaste månaderna visar Handelsbarometern negativa framtidsutsikter för e-handeln. Postnord Portal har fler insikter kring var e-handeln är på väg.

Inställningen har med några få undantag över lag varit betydligt mer positiv för näthandeln än för övrig svensk handel sedan början av 2018 då just denna aspekt började mätas. I princip har den aldrig dippat under 100 på skalan, vilket motsvarar neutralt. Från och med april 2022 har sentimentet dock varit negativt och det faller månad för månad.

Självförtroendet fortfarande intakt för e-handlarna?

En intressant aspekt för branschen är dock att e-handlarna ser mer positivt på den egna verksamheten än på e-handeln som helhet. Historiskt sett brukar de visa en mer försiktig attityd och tron på branschen i generella termer brukar vara starkare än på den egna verksamheten.

Tuff jämförelsedata

Det är inte bara det svåra läget i omvärlden med osäkerhet kring inflation och ränteläge som gör att mätningarna blir så pass dramatiska. Undersökningen går nämligen ut på att jämföra förväntningarna inför de kommande tre månaderna med motsvarande period förra året. Och förra året ja, då fick ju e-handeln som bekant ett rejält uppsving under coronapandemin. Den gynnades av att folk var hemma, lät bli att besöka fysiska butiker och lade pengar på prylar istället för att åka på semester. Att jämföra sig nu med den euforiska period som branschen då gick igenom är tufft.

Till råga på allt har lyftandet av restriktioner gjort att allt fler nu beger sig ut i butiker igen. Det kan vara för att njuta av ”gammal hederlig” shopping, inklusive den sociala dimension som det medför.

Viktigt att inte glömma den långsiktiga trenden för e-handeln

Precis som på börsen är det lätt att bli närsynt när det gäller denna typ av undersökningar. Till Handelsbarometerns natur hör att blicka 3 månader framåt. Vad handlarna tror om utvecklingen 6 eller 12 månader framåt framgår inte av undersökningen.

Därför är det viktigt som entreprenör och e-handlare att ta ett steg tillbaka och komma ihåg vilka branschens underliggande drivkrafter är och inse att det finns en långsiktig trend som lär fortsätta att växa. Vi talar då inte tre månader utan om de närmsta åren och längre tid än så.

Bevis på detta? Enligt E-barometern från PostNord har omsättningen för e-handeln ökat från 14,3 miljarder kronor 2006 till 146 miljarder 2021. Under den perioden har försäljningen ökat från år till år – mot slutet nästan exponentiellt. Kanske blir 2022 en dipp i kurvan, kanske inte. Den som lever får se, men klarade e-handeln finanskrisen 2008-2009 så bra som den gjorde ska det nog gå fint även denna gång.