Sidkarta | Disruptive RSS | Kommentarer RSS

"Att starta företag i Sverige, är friheten att arbeta sig själv till döds"

Bengt Johannisson entreprenörsforskareI min civilekonomutbildning ingick det ett block om 5 poäng entreprenörskap. Blocket hölls av, vid den tiden, sveriges enda entreprenörskapsprofessor, Bengt Johannisson. Ovanstående budskap sas av Bengt Johannisson på första föreläsningen och är i princip det enda jag kommer ihåg från den kursen. Vid tidpunkten ifråga hade jag inte en tanke på företagande och heller aldrig haft. Lyckligtvis ändrade detta sig!

Man kan tycka mycket om ovanstående påstående men man skall ha i åtanke att Bengt under mer än 30 år forskat kring företagande, träffat många företagare och entreprenör, så när han säger detta finns det relevans. Det är kanske inte hela sanningen men man kan inte avfärda det. Bevisligen lyssnade mina klasskamrater på detta. Vi var mer än 100 personer i den civilekonomklassen, mig veterligen driver ingen av dessa företag idag, 10 år senare. Ett faktum som faktisk borde sätta igång en varningsklocka eller två. Man pratar idag om att entrepenörskapet är en trend men jag är skeptisk om man tittar på mina klasskamrater trendindikator. De är välutbildade, många har haft krävande och bra jobb och nu står med en mycket större erfanhetsbank än för 10 år sedan. De flesta är i min ålder och fysiskt fortfarande starka och man har verkligen kapaciteten att starta företag. Ändå väljer ingen att starta. Jag tycker att symboliken här är stor här. Det är ingen som vill starta företag i min avgångsklass.

Jag väljer att inte spekulera i varför det är så utan lämnar nu frågan vidare till mina läsare. Varför väljer gräddan av Sveriges arbetstagare att inte starta företag, de som verkligen har kapaciteten att göra det bra?

Bengt Johannisson fick i i veckan det prestigefyllda priset FSF-Nuteks award som första svensk. Priset går till de forskare som verkligen lyckats öka förståelsen för entreprenörskap och företagande som starka faktorer för tillväxt. Peter och jag på Disruptive gratulerar Bengt och hoppas verkligen inte han slutar nu utan fortsätter sin gärning så länge han kan.

About

Christian Rudolf, mitt Entreprenörskap är sökbyrån Topdog.nu, där jag hjälper stora Svenska företag med deras SEO. Även privat är jag en nätnörd men är även förtjust i matlagning, fika, mopsar & friluftsliv.
Du hittar mig på Twitter här

Comments

  1. Rille says:

    Well, mitt kanske felaktiga perspektiv (som slapp löntagare): Är man enskild firmaägare så skattar man normalt men har ett obegränsat personligt ansvar. Startar man aktiebolag så har man begränsad risk men får skatta dubbelt på alla pengar. Skulle företaget gå så bra att man kan anställa någon så får man välja mellan att få skit för att uppenbart välja människor som kan tumma på sjukreglerna, eller så kan man anställa någon på normalt vis och sedan kursa när de blir mer än korttidssjuka eller ha allvarliga problem när de är föräldralediga. Detta samtidigt som folk står på barrikaderna och ropar “Ge oss mera! Ge oss mera!”. Företagsamhet är THE motor för vårt välstånd och det är konstigt att så många politiker tjafsar om hur kakan ska fördelas men få frågar sig var kakan kommer ifrån och hur man kan göra den större för alla.

  2. Rudolf says:

    Rille!

    Du har säkert en poäng, de flesta av oss är ekonomiskt rationella!

  3. Tommy says:

    När någon gnäller över hur svårt det är att driva företag i Sverige brukar jag cyniskt (och elakt) konstatera att “om du inte kan driva ett företag i ett så rikt och storkonsumerande I-land som Sverige, så är du antingen lat, inkompetent eller har en jävligt dålig affärsidé”.

    Samtidigt sitter jag också och suckar över att räkna ut hur mycket av pengarna på kontot som “försvinner” i skatt. (Men sedan har jag återbesök hos läkaren för min Crohns sjukdom, gör undersökningar och pratar med doktorn gratis, får recept och kan två minuter senare hämta ut mediciner vars prislapp brukar ligga på runt 3000 kronor – gratis – och då brukar jag inse att skattepengar ofta går till bra saker.)

    Fast att inte debattera och kritisera varandra i sådana här frågor vore kommunism. 😉 Klart man ska diskutera, hur ska vi annars få fram nya ideér och lösningar?

  4. Dan says:

    Rille:

    Hur menar du med att man skattar dubbelt så mycket i ett AB? Det gör man inte?

    Visst, man jobbar sig till döds men det är ju för att det är så jävla roligt inte för att man måste betala hyran (även om man måste det också) 😀

  5. RS says:

    Svaret är nog att det är krångligt att vara företagare i Sverige. Att vara entreprenör är svårt.
    De flesta vill ha fast anställning för att det är tryggare.
    Vad vore världen utan entreprenörer? Ingenting skulle utvecklas ju.
    En vän till mig har satsat på att rusta upp hus i England. Hon köper dem i uselt skicka, renoverar och säljer och gör vinst på det.
    Är sådant ens möjligt i Sverige? Går det över huvudtaget att köpa ett hus och sälja efter ett halvår utan att betala hela vinsten i skatt?

  6. Rudolf says:

    RS:Jag tror nog att en sådan affärside är hållbar. Kräver en del kapital dock. Har bekanta som lever på att köpa bostadsrätter, renovera dem sedan sälja dem igen så ideen borde funka för gamla hus också!

    Lätt är det inte men min personliga åsikt är nog att skatter och admin inte är det som hindrar utan snarare attityder, egna och andras. Det är också ganska ovanligt att människor sett någon företagare på nära håll lyckats. Om man aldrig har sett det, hur kan man då tro på det?

  7. Rille says:

    Tommy >> Min kritik gällde inte svårigheten att driva ett företag, utan att risken är helt ensidig. Företagaren satsar eget kapital och tid, och om det inte går vägen står han som ensam förlorare. Men minsta indikation på att det börjar gå vägen, så knackar staten på dörren och ska ha sin del. Varför är då inte staten med och delar på förlusten också? Ett skevt avtal, helt enkelt. Sedan känns din andra del av inlägget något missriktat. Jag är inte emot all skatt, men jag kanske har en annan tröskel än vad du har. Jag tycker INTE att stora delar av skattepengarna spenderas väl, men det är en helt annan diskussion. Ursprungsfrågan är “Varför inte fler blir entreprenörer?”, och där anser jag att risk- och belöningsförhållandet är skevt. Till sist: Jag förstår inte din sista mening (eller rättare sagt: jag förstår inte varför den är riktad till mig).

    Dan >> Som jag skrev i inlägget så är det mycket möjligt att jag har fel då jag inte är företagare, men har du AB så betalar du bolagsskatt, och sedan ska du betala löne-/kapitalskatt på detta. Skatten kanske blir samma om du tar allt som kapital, men då får man ta lönen i ett svep en gång om året som utdelning? Eller? Rätta mig gärna om jag har fel.

    Alla >> Diskussionen berör väl egentligen personer som mig? Dvs löntagare som inte är företagare. Vad kan få oss att bli företagare och bidra till jobb och välfärd? Visst hade jag gärna jobbat som chef över mig själv, men jag tycker det är ett dåligt byte att få vara chef över sig själv till priset av risken att bli utfattig. Jag tror inte jag är unik i det avseendet, utan faktiskt att majoriteten i Sverige är trygghetsknarkare. Personligen är jag inte speciellt driven av att bli svinrik, utan lite andra mål. De målen (tror jag) jag lyckas uppfylla om jag kan ha tid att fokusera och tänka på dem istället för att behöva oroa mig över ett företag. Som löntagare har man ju peace of mind på ett helt annat sätt (gissar jag).

    Tips till bloggpost (om statistiken finns?): Jag skulle gärna vilja se inkomstkurvor för entreprenörer och gärna för olika branscher. Dvs vad deras disponibla inkomst (via företaget) är för olika år från nystart. Mediebilden som de flesta förknippar med ordet “entreprenör” är bröd och vatten under några år och sedan lyx i överflöd när det tar fart (stereotypisk bild för IT). Då missar man många egenföretagare i mera konservativa branscher (friösörer, et c). (Fast å andra sidan kanske jag inte kallar en (stereotypisk) frisör för entreprenör då jag förknippar ordet “entreprenör” också med en del innovation).

  8. RS says:

    Jag har tagit upp frågan i min starta-eget-företag-blogg nu också.
    http://sodergren.com/egetforetag/?p=19

  9. Rudolf says:

    Rille: Tack för din förklaring hur du tänker! Själv har jag ännu inte tänkt på denna skevheten mellan företagare och stat.

    Ditt bloggposttips är intressant men min personliga reflektion är att även om man kan hitta statistiken är det troligt att den är inkorrekt. Många branscher finns det stora mängder kontanter som inte syns i statistiken. Riksbankens egna uträkningar säger att om man tar bort alla svarta transaktioner och kriminella transaktioner kan ta bort två tredjedelar av alla kontanter som finns i systemet! I genomsnitt har varje medborgare kring 15000 i kontanter liggande.

  10. Dan says:

    Rille: Du har förvisso rätt att man betalar bolagsskatt men den betalar man ju på vinsten efter årets slut och då har du antagligen redan plockat ut lön.

    Skillnaden är såklart att när man har enskild firma är det tvärtom. Att skatten beräknas på vinsten när året är slut och all vinst är automatiskt din lön som faller offer för egenavgifter och källskatt.

    Det är dock ingen skillnad i den praktiska beskattningen. Okej, som EF har du 25% nedskrivning av egenavgifterna som schablon men å andra sidan kan du som företagsledare i ett AB ta ut 90.000 om året till 20% beskattning via utdelning. Detta kräver såklart att det finns utdelningsbart kapital i bolaget.

    Jag har själv precis ombildat till AB och förutom en del merarbete och högre krav på disciplin på mig så känns det som att det är fördelaktigt. Som min redovisningskonsult sa:

    Ska du leva på allt företaget tjänar och ta ut det som lön->ombilda inte. Ska du använda företaget som en spargris och investera i andra företag, tillgångar, aktier och dylikt->ombilda.

  11. Rille says:

    Dan >> Tack för bra och konkreta kommentarer!

  12. Annika says:

    “Företagaren satsar eget kapital och tid, och om det inte går vägen står han som ensam förlorare”.

    Men vad gör man som anställd?
    Där satsas (i många fall) lika mycket av ditt liv och din tid, på att utföra ett jobb (för någon annan). Den anställde får (i bästa fall) belöning i form av en hyfsad lön (och kanske en guldklocka).

    Visserligen satsar du enbart din tid (ditt liv) som anställd och inget kapital i form av pengar. Men man är samtidigt begränsad till att aldrig ha möjligheten att kunna få mer än en lön och kanske en befodran.
    Visst finns risken att jag kanske inte lyckas som företagare, men möjligheten finns där och det känns som en enorm frihet som gör att det är värt att jobba och kämpa för.

    Jag tror att unga idag börjat inse detta, trots allt så visar ju statistik att allt fler unga (var det 3 av 5 16-24-åringar?!), vill driva eget.

    Tack för intressant diskussion!

  13. Rudolf says:

    Fast som anställd blir man kompenserad den 25 varje månad och du har inget ansvar. Du kan snabbt gå vidare till nästa gig. INte ens om du är inkompetent behöver du ställas till ansvar om du är anställd! Man är rätt väl skyddad.

  14. Rudolf says:

    Annika: Ändå, som anställd blir man kompenserad den 25 varje månad. Man slipper också ansvar och kan gå vidare till nästa grej. Tom om man är inkompetent slipper man stå till svars. Hur många känner du som fått foten för inkompetens?

    Jag vill vara fri som du, så jag håller med dig men det är ett ojämt förhållande!

  15. Rudolf says:

    Fast som anställd blir man kompenserad den 25 varje månad och du har inget ansvar. Du kan snabbt gå vidare till nästa gig. INte ens om du är inkompetent behöver du ställas till ansvar om du är anställd! Man är rätt väl skyddad.

  16. Rudolf says:

    Fast som anställd blir man kompenserad den 25 varje månad och du har inget ansvar. Du kan snabbt gå vidare till nästa gig. INte ens om du är inkompetent behöver du ställas till ansvar om du är anställd! Man är rätt väl skyddad.

    Men jag håller med dig, man vill vara fri och herre i sitt egna hus!

Trackbacks

  1. Varför är det så få som startar eget företag? | Eget företag - våga flyga says:

    […] visst är det här också ett litet exempel på något som Disruptive tar upp i sitt inlägg där han frågar varför det är så få som satsar på eget före…. De flesta är i min ålder och fysiskt fortfarande starka och man har verkligen kapaciteten att […]

  2. […] Det senaste numret innehåller också en intervju med min gamla professor i entreprenörskap, Bengt Johannisson! […]

  3. […] fann jag en slump denna videon. Det är en av mina husgudar som intervjuas om entreprenörskap, Bengt Johannisson, som är Sveriges första professor i entreprenörskap. Det som gör denna videon speciell är […]

  4. […] nummer 2. Bengt Johannison är Sveriges första professor i entreprenörskap. Tillika min lärare i kursen entreprenörskap […]

  5. […] en drömbild, väldigt få företagare i Sverige lever så. Min lärare i Entreprenörskap sa att entreprenörskap i Sverige är friheten att arbeta sig själv till döds. Han hade mött och intervjuat många entreprenör i småland. Att arbeta hårt är en […]

  6. […] och du kan finna en nisch som är tillräckligt stor för att du skall kunna tjäna bra med pengar, utan att arbeta dig själv till döds. Gillade du posten? Tipsa dina vänner genom att dela den!Tweet var […]

  7. […] att utmana dig själv. Jesper är likt mig en entreprenörsjäl som gillar att ta risker och ”friheten att arbeta sig själv till döds” (..som min gamla professor Bengt skulle ha sagt) Ett exempel på vad jag och Jesper hittar […]

  8. […] skalbarhet och anställa riktigt duktiga människor under bra lönsamhet ochfå det att fungera, utan att du behöver arbeta dig själv till döds. Även om mitt bolag är ett konsultbolag är det utan tvekan ett startup. Att sälja SEO på detta […]

Speak Your Mind

*

Google+